Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare
Artikel / Måndag 2011-03-07 14:27

Ett nytt kliv på stegen för Lykke Li

Efter ett par vilda år på resande fot är Lykke Li nu tillbaka med ett nytt album. GAFFA svepte en kaffe med henne och pratade om verklighetsflykt, krossade hjärtan och oväntade äventyr i öknen.

Av Fredrik Franzén
Foto: Marcus Palmqvist

Av någon orsak förväntade jag mig att Lykke Li Zachrisson skulle storma in på caféet med buller och bång. Men det gör hon inte. Istället smyger hon tyst in med en mössa neddragen över ansiktet och bänkar sig längst inne i ett hörn.

Vi hälsar, och jag kör igång diktafonen.

Jag spelar in det här, om det är okej?

– Ja, så länge du inte skriver någonting av det i tidningen.

Trots att hon inte menar allvar, märks det att hon inte är särskilt sugen på att bli intervjuad.

– Jamen, så himla intressant tycker jag inte att det är att prata om mig själv. Musik är ju till för att delas, men jag vet inte om jag som person är till för att delas.

Men du är ändå ovanligt öppenhjärtig i intervjuer.

– Man får tro vad man vill. Det jag säger i en intervju är inte nödvändigtvis sant.

Så jag ska ta allt du säger med en nypa salt?

– Nej, absolut inte. Jag kan prata om privata känslor och om universella saker, men jag pratar aldrig om mitt privatliv.

Likväl avslöjar pressreleasen till ditt nya album att du fått ditt hjärta krossat.
– Jamen, det behöver ju inte ha med till exempel en relation att göra. Man kan krossa sitt eget hjärta. Livet kan krossa ens hjärta. Hjärtat är bultande och sårbart och ganska så oskyldigt. Saker och ting kan hända, som gör att det slutar bulta, och det tycker jag är intressant.

Pressreleasen nämner också att du gått genom en skaparkris?

– Man har väl någon form av kris varje dag, eller? Men nu sitter jag ju här, och skivan är färdig, så det var väl bara nyttigt. Men jag var absolut inte sugen på att gå in i studion, och jag skrev ingenting. Jag ville bara sova eller göra saker som skulle få livet att kännas spännande igen.

Vad gjorde du då?

– Jag reste väldigt mycket och levde lite vind för våg. Jag bara följde med.

Tog du med dig något tillbaka till studion?

– Ja, det hoppas jag. Lite livsgnista, kanske?

Strävar efter extas
Trots att du återfunnit gnistan, verkar Wounded Rhymes vara en betydligt mörkare historia än Youth Novels.

– Livet har ju en hel del svart i sig. Dessutom vore det väl hemskt om skivorna lät likadant? Men jag var inte jätteglad när jag gjorde min första skiva heller. Jag är inte
en jätteglad person.

Jag vet att du sagt att du inte tror på lycka.

– Jag tror på stunder av lycka. Jag tror att det är något som kommer och går över.

Och vad händer däremellan?

– Det är väl det vi kallar livet. Vardagen.

Tror du på att sträva efter lycka?

– Inte lycka, men jag tror på att sträva efter extas.

Gör inte dina framgångar dig lycklig?

– Jag är lycklig för att jag får spela in skivor.

Varför då?

– För att det är det jag helst av allt vill göra. Men jag har ju fortfarande inte gjort den ultimata skivan. Jag håller fortfarande på och klättrar på min egen stege.

Vad händer när du når hela vägen?

– Då är det väl slut, eller? Men jag är ju inte där än, och dit kommer jag kanske aldrig heller.

Är Wounded Rhymes högre upp på stegen än Youth Novels?

–Absolut. Den känns mer i mig. Den klingar bättre i mitt hjärta än något annat jag gjort.

Du sjunger annorlunda. Längre ner i magen, liksom.

– Jamen, varje dag händer det ju saker som gör att man ändras som person. Dessutom så har jag ju turnerat i tre år. Jag har sjungit i vått och torrt. Jämför det med att spela tennis varje dag i tre år. Det är klart att du bli bättre. Du blir mer alert med hur du upplever dina känslostormar, och du lär dig att använda din röst för att uttrycka dem.

Skivan låter också annorlunda. Rent ljudmässigt, alltså.

– Jag hatar att göra samma sak flera gånger. Jag tröttnar. Jag ville göra något väldigt annorlunda.

Men Björn Yttling satt fortfarande i producentstolen?

– Ja, men vi jobbade på ett annat sätt. Vi spelade in på tape, jobbade med liveupptagningar och hade en mycket mer organisk process – en mer känslomässig process än den förra.

Hur föddes låtarna?

– Det kommer oftast från att jag är inne i någon form av jävla antiklimax-känsla, som jag måste få ut. Så då försöker jag sätta ord på vad jag känner och hitta en stämning som stämmer.

Så du skriver aldrig låtar när du är glad?

– Nej, gud nej. Då är jag ju typ full eller något i den stilen. När man är glad, då är man upptagen med att vara glad.

Filmäventyr
Vad händer efter att albumet släpps?

– Först ska jag ut och resa. Sedan drar jag till London, och sedan till USA, och sedan tillbaka till Europa på turné, och sedan tillbaka till USA på turné, och sedan så är det festivalsommar, och sedan Australien, USA och Europa. I ungefär den ordningen.

Du verkar inte direkt exalterad?

– Jomen, det ska bli kul.

Vad är det bästa med att vara på turné?

– Allt som inte går att förutse. Alla mysterium. Allt som bara händer. Det är ju inte så kul att sitta och sova på en buss utan dusch. Det roliga är allt det andra – det man inte kan förutse, men som man vet kommer att hända.

Men även när du sitter på en buss utan dusch, har du ju ett jobb som väldigt många drömmer om.

– Det här är inte ett jobb. Det är mitt liv. Och de vet nog inte riktigt vad det innebär.

Vad skulle du göra om du inte gjorde det du gör?

– Jag skulle försöka göra det.

Ha ha. Bra svar. Men måste det vara just musik? Skulle du inte lika gärna kunna göra film, exempelvis?

– Jomen, jag gör ju det också.

Just det. Jag såg kortfilmen Solarium, som du medverkar i. Vad är historien bakom den?

– Jag befann mig i öknen tillsammans med några vänner och en 8 mm kamera. I Death Valley. Det var ett sådant där mystiskt äventyr, som jag pratade om.

Du gör ju både liknande mer experimentella grejer och trallvänlig pop för topplistan. Är det inte en svår balansgång?

– Jag tror att det är något som bara händer. Jag kan bli lite trött på att det ska vara så enkelt och skulle gärna gå åt ett lite extremare håll. Jag kommer nog att röra mig ditåt. Säkert. Det är intressantare. Friare. Det ligger närmare mig på något vis.

Du var med och skrev filmmusiken till Solarium, och det finns ett instrumentalt spår på Wounded Rhymes. Är instrumental musik något som lockar?

– Ja, absolut.

Är det väldigt annorlunda att skriva en instrumental låt?

– Det är jättestor skillnad. Texterna är det absolut viktigaste för mig, och därför blir det ju såklart väldigt annorlunda att göra musik utan text. Jag tycker att det är jättekul! Jag skulle gärna göra en skiva som rör sig i de landskapen, samtidigt som jag också skulle vilja göra en extremt textbaserad skiva, som bara är jag och en gitarr. Men det ligger längre fram i tiden. Vi får se vad som händer …

Lykke tömmer sin kaffekopp och tittar på klockan.

Hur lång tid har vi på oss? Säg till om du behöver dra.

– Jo, jag måste nog det. Eller har du några fler frågor?

Tja … Vad tycker du om verklighetsflykt?

– Vad tycker jag om verklighetsflykt? Det är väl det jag ägnar mig åt? Det är väl det konst går ut på?

Inte för alla. Det tror jag faktiskt inte.

– För mig är det i alla fall det. Det är meningen med allt, på något sätt. Det är som balsam för själen.

Ha ha. Okej. Tack så mycket. Hoppas att det inte var en alltför tråkig intervju.

– Nej, det var härligt, säger hon och ler. Det var dagens höjdpunkt.

TIDLÖS OCH AVSKALAD UPPFÖLJARE
Debuten Youth Novels låg helt rätt i tiden när den kom. På uppföljaren Wounded Rhymes har dock Lykke Li och producenten Björn Yttling strävat efter en mer tidlös ljudbild.

– Jag lyssnar väldigt mycket på gammal musik. Som Alan Lomax grejer, till exempel. Han var någon slags musikantropolog, som samlade in folkmusik från hela världen. För mig är den musiken så himla äkta.Sedan så lyssnar jag ju mycket på Leonard Cohen, Neil Young och sådant där. Avskalad musik med primala känslor. Sådant där är så fantastiskt. Varför kan det inte få vara bara sådär? Melodi och ackord ska vara perfekta, men själva utförandet får gärna spricka lite.

Följ Lykke Li Tryck på hjärtat

Lykke Li till Roskilde
2014-03-12 (nyhet)
Hör Lykke Lis nya singel
2014-03-11 (nyhet)
Lykke Li: Popaganda, Stockholm
2011-08-28 (recension)
Lykke Li: Peace & Love, Fantasia
2011-06-30 (recension)
Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.