Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare

När ensam är stark

Efter turnerande med Peter Gabriel är det nu dags för Ane Brun att släppa ett nytt album. En skiva som föddes i ett uppvaknande och heter "It All Starts With One".

GAFFA | Av David Winsnes
Lördag 2011-09-17 11:07

Under de inledande dagarna av 2011 breder en revolutionsvåg ut sig över arabvärlden. I samma stund som den når Egypten sitter Ane Brun och skriver på sitt kommande album – och på låten "One".

– Det var en låt som jag hade suttit med i magen länge, säger Ane Brun nu över ett halvår senare. Det började egentligen med att jag fick ett uppvaknande i och med miljöengagemanget för ett par år sedan. Sen så funderade jag jättemycket på hur ett sådant engagemang startar, vad det är som gör att man faktiskt går ut och gör någonting istället för att bara oroa sig. Jag hade några rader liggande i en låda, och sen när jag skulle skriva klart den där låten började revolutionen. Det var så mycket känslor som kom upp i mig när jag satt och såg nyhetssändningarna, det var extremt starkt att se hur alla åldrar gick ut och krävde sin rätt på något sätt. Så jag fick en massa energi att skriva klart låten. Den handlar mycket om hur ett frö kan bli till en hel åker.

Miljöengagemanget som Ane Brun pratar om växte fram sommaren 2009, när hon tillsammans med en vän besökte ett miljöforum inför Köpenhamnskonferensen. Ur de chockerande dagarna som besöket innebar föddes "No More Lullabies", ett initiativ som samlar artister och konstnärer med ambitionen att använda konst och musik för att inspirera till handling och samtal gällande vår jord. Förra året samlade man flera artister i Vitabergsparken i Stockholm, däribland Säkert!, Emil Jensen och Dag För Dag, i år befann man sig på Future Perfect-festivalen i Karlstad.

---Följer rytmen---

Det handlar mycket om att låta sig inspireras, också inom musik. För Ane Brun har inte låtit den komma i kläm, det politiska engagemanget har aldrig tagit överhanden. Albumet "It All Starts With One" släpps nu och singeln "Do You Remember" kom redan i maj. Jämfört med tidigare alster har hon lossat greppet om gitarren och satt sin tillit till rytmen. Visserligen bygger fortfarande fyra låtar på gitarr, men det har märkts inte minst på skaparingången hur annorlunda det här kapitlet ter sig. 

– Väldigt många gånger när jag skrev på den här skivan så tänkte jag rätt medvetet att jag skulle låta text och melodi bara komma och så får jag göra ett arrangemang sen. Förut har jag alltid skrivit ett ganska tydligt gitarrarrangemang och så har låten kommit utifrån det. Nu har jag snarare suttit och strummat på gitarren för att hitta rätt tonart och också skrivit ganska mycket låtar på piano.

Omslagen på "It All Starts With One" och singeln "Do You Remember" går lite i samma stil.

– Ja, tanken är lite att det ska vara mycket styrka och så ska det vara lite overkligt. Idéen är att det ska vara en stark karaktär på framsidan.

Det påminner nästan lite om gamla foton på ens mormor när hon var ung?

 – Eller hur! vi hade faktiskt en sådan bild som inspiration på min mammas mormor som är samisk. Som är från Nordnorge. En bild på henne när hon står och ser ut i luften. Det är faktiskt väldigt bra observerat, haha. Såna här gamla kvinnor som var chef på gården, lite det ska bilderna utstråla.

Har det att göra med titeln också, styrkan i den?

 – Precis, och sen är det lite en annan sida av titeln också – att jag har ju faktiskt har gjort allting från början själv. Jag har haft det här skivbolaget (egendrivna Balloon ranger records) sen första början. Det finns lite tanke bakom det, att det ska spegla det också. Jag har kommit till en punkt i karriären nu där jag kan kolla tillbaka och se hur mycket som har hänt och hur mycket jag har fått till. Det är lätt att glömma att stanna upp.

Först som 21-åring fick Ane Brun sin första gitarr. Innan dess spelade hon piano och vistades i ett hem fullt av musik: mamman var musik- och pianolärare och pappan ägde en stor jazzsamling som barnen ofta lyssnade på. Överhuvudtaget växte hon upp mycket med genren, det finns en jazzfestival i Molde där hon kommer ifrån.

– Så min första konsert som jag kommer ihåg var en Herbie Hancock-konsert. Vi var liksom varje år på den här jazzfestivalen. Mamma jobbade där. Jag har haft många riktiga jazzperioder. Nu var det ett tag sedan, men jag tror att det påverkar min musik ganska mycket, jag hör det på fraseringar och så.

Men trots det var Ane Brun länge en, som hon själv uttrycker det, sporttjej. Kreativiteten gick åt till balett och gymnastik, men också till målande, lera och att sy kläder. När musiken på allvar kom in i hennes liv i samband med gitarren var det som ett behov som äntligen fyllts. Det har tagit henne ända till världsomfattande turnéer med Peter Gabriel. När vi talas vid i mitten på augusti har hon tre veckor tidigare kommit hem.

– Det var äventyrligt, på många sätt. Jag tror att jag ha gjort runt 50 konserter, delat på tre turnéer. Dels att få vara med på en så stor produktion med stadiongig, åka privatjet och bo på fina hotell och så – det är väldigt kul. Och sen att få spela framför så mycket människor, jag öppnar ju kvällarna. Hans publik är ju väldigt musikälskande, som jag har förstått är de ganska musiknördiga. Så det är kul att spela för dem.

Det var inte så att du var permanent starstrucked?

 – Nej, det gick över faktiskt, hyfsat snabbt. Det första vi gjorde var att sitta och repa i ett litet rum och sjunga backing vocals. I en liten studio, avslappnad mysbyxorstämning liksom. Just den grejen försvinner ganska snabbt om man spelar musik tycker jag, det är som att det löser upp något. 

Har du lyssnar på honom hela ditt liv?

 – Sen "So". Det är den jag lyssnar mest på. Det är den som är min, så hära ... kärleksskiva.

---Tragedin i Norge---

 Ungefär samtidigt som Ane Brun återvände från turnén med Peter Gabriel nåddes världen av terrornyheterna från Norge. En norsk man hade detonerat en bilbomb på Grubbegatan i Oslo och två timmar senare började skottlossning mot ungdomar och vuxna på Utøya. Totalt har den norska polisen bekräftat åtta dödsoffer i explosionen och 69 döda i skjutningarna på ön. Jag frågar om hon nu känner ett ansvar som musiker, som ett Norges ansikte utåt.

– Jag känner nog inte ett ansvar som musiker, utan ett ansvar som människa. Att man måste prata om vad som är viktigt i samhället, göra folk medvetna om hur sådana här saker kan hända och bygga upp de där värdena som nu har blivit understrukna. Kärlek och solidaritet och att man måste ta lite mer hand om varandra och sådär – att det är lätt att glömma bort det när vi lever som vi gör här uppe.

Blev du stolt som norsk, över hur Stoltenberg, regeringen och landet i stort agerat?

 – Jag blev glad att det gick så snabbt, att det direkt var en sådan retorik. Att det finns en sådan ton i Norge är fantastiskt, jag blev väldigt glad och lättad för det. Att vi valde den vägen är helt rätt. Jag är glad att man inte lät åka med i någon hatvåg.

Det måste ju börja någonstans. Vare sig det är en musikkarriär, en revolution eller ett uppsamlande av spillror.

Följ Ane Brun Tryck på hjärtat

Ane Brun släpper nytt album
2014-10-13 (nyhet)
Ane Brun: Rarities
2013-10-11 (recension)
Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.