Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare

Annika Östberg: "Musiken var ett sätt att hantera känslor"

Hon satt 28 år i amerikanskt fängelse dömd för dubbelmord. Sedan drygt ett år tillbaka är Annika Östberg en fri kvinna. För GAFFA berättar Annika Östberg exklusivt om musikens roll i hennes liv.

GAFFA | Av Anders Fridh
Lördag 2012-07-07 11:02

Hur var din första kontakt med musik?
– Mamma spelade mycket skivor hemma. Perry Como till exempel. Banana Boat Song med Harry Belafonte minns jag också. Vi hade en gigantisk radio hemma som tog in kanaler från hela världen. Pappa gillade country och Johnny Cash.

Vad lyssnar du på när du jobbar?
– Jag åker runt mycket och föreläser, men det blir inte så mycket musik då. Jag ber en enkel serenity prayer bara. Jag har en kille som hjälper mig med böcker och praktiska ting. Han är hörselskadad, så därför har vi inte på musik i bilen. När man pratar med honom förstår man vilken sorg det är att inte kunna höra musik.

Har du ett stort musikintresse?
– Jag hänger inte med på namn och årtal som de mest inbitna fansen. Men musik har betytt väldigt mycket för mig, den har hållit mig uppe under tunga perioder. Hör jag en låt kan jag ofta koppla den till en speciell händelse, den tar mig tillbaka. Som när jag hör Ring of Fire med Johnny Cash, då är vi i pappas lägenhet och han dansar runt med mig på sina fötter.

Du flyttade från Sverige som 13-åring. Hur var det att komma till USA och upptäcka all musik som fanns där?
– Det var lite konstigt, hela kulturen var som en främmande värld. Men nu är jag i samma situation i Sverige. Det är väldigt jobbigt när folk pratar om kända artister och jag inte vet vem de är. Jag försöker komma ikapp och lyssnar mycket på radio. Det var så jag hörde Sol, vind och vatten med Ted Gärdestad som spelades i mitt sommarprogram.

Hur viktig var musiken för dig under alla år i amerikanskt fängelse?
– Musiken var ett sätt att hantera känslor, att få energi. Jag kunde fokusera på en låt och släppa allt runtomkring. Hårdrock var ett botemedel om man kände sig svag. Vi hade en rockgrupp på kåken med gitarr, bas, trummor och keyboard. De hade en show där jag fick sjunga Melissa Etheridges låt I'm the Only One. Det var en hemlig dröm som gick i uppfyllelse.

Hur var tillgången på musik i fängelset?
– Vi fick ha totalt tio cd-skivor. Sen fick vi egentligen inte byta med varandra men det gjorde vi ändå. Om polisen hittade en skiva som du inte hade kvitto på så fick du inte tillbaka den. Det är ganska annorlunda nu när jag har Spotify. Jag hade skivor med Bob Seeger, ZZ Top i fängelset. Lou Bega tyckte jag mycket om, han har väl folk inte hört om i Sverige … Bob Seeger betydde mycket där en period, hans texter pratade direkt till mig kändes det som. Come to Papa var en favorit. Eric Claptons akustiska version av Layla också. Den spelade jag sönder, så den började hoppa efter en stund.

Vilken är din största musikupplevelse?
– Det var Jimi Hendrix på Fillmore West i San Fransisco 1968. Det var en ung publik, mycket lsd och gigantiska högtalare. Jag ville stå så nära högtalarna att jag kände musiken i hela kroppen. Och så kom han ut och spelade Foxy Lady … han var väldigt sensuell, spelade med bar överkropp. Han påverkade resten av gruppen fysiskt, så alla var på nivå med musiken. Du kunde känna den energin i publiken.

Vilken artist, död eller levande, skulle du vilja träffa?
– John Lennon. Beatles har ju sjungit hela mitt liv. Upplevelser, resor, discoveries. Andligt och fysiskt parallellt. Han är en idol.

Vilken sång ska spelas på din begravning?
– Beatles. (Annika sjunger:) " There are places I'll remember/ All my life though some have changed / Some forever not for better / Some have gone and some remain"… In My Life. Den tar mig tillbaka till folk jag träffat som är borta idag. Det är som en filmrulle. Vänner och lovers – plus och minus. Och Yesterday är min och min mammas sång. Jag bjöd henne på restaurang i San Fransisco en gång och så spelade bandet på restaurangen den sången för oss. Det kommer jag alltid minnas.

Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.