Recension / Live / Söndag 2010-04-18 16:05

Band Of Horses
Trädgår'n, Göteborg,
lördag 17 april 2010

Recenserad av Daniel Magnusson
Foto: Linn Hedesström Blad

GAFFA		4 stjärnor
Läsarna		5,00 stjärnor i snitt (efter 1 röster)
Betygsätt själv genom att logga in föra musen över stjärnorna ovanför.

Ett slitet men tajt Band Of Horses bjöd på hjärtskärande pop med sparsmakad scenshow. GAFFAs Daniel Magnusson var på plats på bandets turnéavslutning i Göteborg.

+ Se hela fotogalleriet

Folk i min omgivning jämför gåshud med varandra, skrålar likt fotbollssupporters med i låtar som "Islands On The Coast", och i den finaste passagen för kvällen, "No One's Gonna Love You", ser jag människor som torkar tårar. Band Of Horses spelar på känslor och de gör det med bravur. En akt som gjord för de stora scenerna – för de stora känslorna även om bandets scenshow är sparsmakad och med bandmedlemmar som inte gör mycket väsen av sig.

Trädgårn-spelningen i Göteborg blir den sista anhalten för den här Europaturnén. Tidigare under dagen gjorde Band Of Horses en spelning i en klädbutik. Det rapporterades om att sångaren och gitarristen Ben Bridwell inte var i sin bästa kondition. "Fixing my drink in the morning", som han sjunger i nya "Compliments" är en mening som antagligen inte är så långt ifrån hans verklighet. Med det i åtanke ser jag ett slitet men tajt liveband, som såsar sig igenom vissa passager, men exploderar på sina håll. Bridwell gillar att headbanga när han får feeling. Han får feeling ganska ofta.

I intervjuer inför Band Of Horses Europaspelningar har bandet menat att det inte kommer att bjudas på så mycket nytt. Ända lyckas de klämma in fem nya låtar, med blandat resultat. "Older" med dess nästan mitt i filen-käcka Nashvillecountry tas emot en aning skeptiskt. Några dansar lustigt och ironiskt, andra ropar Yiiiihaaa!, medan vissa tar till sig det och verkligen lyssnar. Och man frågar sig när Band Of Horses kommer att släppa indietyglarna och gå country hela vägen. En genre som faktiskt ständigt ligger där i bakgrunden och gäckar nytt som gammalt material.

Det går inte att klaga på liveflörten "Northwest Apartment". Trots att den sedan tidigare inte nått ut till lyssnaren tas den den här kvällen emot lika välkommet som, säg "Ode To LRC". "Factory", som öppnar bandets kommande skiva "Infinite Arms", är ett av de starkaste spåren för kvällen och får bandet att stråla av spelglädje.

Som extranummer får vi först höra kvällens sista spår från kommande "Infinite Arms", "Evening Kitchen". En sparsmakad låt som live gör sig gott med endast Bridwell och gitarristen Tyler Ramsey vid sin sida. Man tänker Crosby, Stills & Nash flera gånger om. Annars är extranumren lite av en besvikelse. Blir mer till en utdragen avslutning och när Bridwell skakar ut de sista oljuden ur sin gitarr i Yo La Tengo-covern "Sugarcube" känns det som att vi kan det här och är redo att gå vidare. Nöjda och belåtna och med hjärtat på rätt ställe.