The Beta Bands frontman släpper sin första soloskiva, och Fredrik Thorén hoppas att folk nu upptäcker Steve Mason precis som folkmassan upptäckte The Beta Band i High Fidelity.

Man pratar mycket om att Damon Albarn är den som tagit steget längst från 90-talets brittpopmall med den fina nya Blur-singeln och Gorillaz-albumet. Men Steve Mason har alltid gjort det. Som frontperson för Beta Band och projekten King Biscuit Time och (kanske extremast) Black Affair. Kanske är det avsaknaden av hitlåtar som gjort att Steve Mason aldrig nått någon kommersiell framgång, så även när han nu släpper sin första soloskiva. Men det har alltid handlat om helheten – ett sound som flyger mellan hiphop, elektronisk pop och folkrock. Det här är kanske också Steve Masons mest känslosamma verk hittills. Boys Outside har kommit till genom svett och tårar, där kritikertopplistor aldrig har genererat tillräcklig uppmärksamhet, och avslutet på hans åtta år långa förhållande resulterade i en djup depression. "There was a time when we were still in love" sjunger Steve Mason bakom ett hav av sprakande cymbaler i avslutande "The Letter". "Could it be, that you don't love me anymore?". Jag hoppas innerligt att Steve Mason lyckas den här gången. Det är han värd.