Reflection Eternal
Revolutions Per Minute

Tio år efter duons senaste släpp Train of Thought, som numera är en underground-klassiker, slår den medvetna Talib Kweli och producenten Hi-Tek sig åter samman. Att både artist och producet drar åt samma håll kan betyda ett platt resultat men i det här fallet blir föreningen mellan Talib Kweli och Hi-Tek det man trodde Black Star (Kweli och Mos Def) skulle vara, magisk. Kemin mellan dem båda är efter alla år intakt, om inte starkare.

På många sätt är albumet till för de redan invigda då de jazziga minimalistiska beatsen i kombination med Kwelis långa politiskt medvetna predikan kan vara svårtuggad för folk i allmänhet. Men av samma anledning är skivan en önskvärd och prima inkörsport till hiphop och inte minst, rap. När Kweli rappar handlar det om ett samspel med beatet snarare än en prestation. Han använder takstslagen som en elit-gymnast använder barren, och det låter bitvis så pass levande när han vibear att man misstänker att han freestylar. Kwelis historieberättande förtjänar guld, den är både pedagogisk och underhållande. Att i politiska spår som "Back again" och "In the red" ta sig an social misär och de problem oljeindustrin bidrar med, och samtidigt underhålla, är smått genialt.

Det mest intressanta är att duon fullständigt struntar i att flörta med mainstreamfårans sound och publik och verkar istället ha använt decceniet åt att förfina sina färdigheter. Det här albumet kommer att marineras och bli en klassiker med tiden.