Stillsam självklarhet på Radiohead-trummisens solodebut.

De som väntar sig Radioheadsk experimentalitet från Philip Selway kan glömma de tankarna. Det enda som minner om att han till vardags spelar trummor i ovan nämnda konstellation är vissa harmoniska glidningar och de, i alla fall för en Radioheadnörd, omisskännliga trumslagen i låten A Simple Life. Familial handlar i stället om stillsamma, självsäkra nummer med Philip Selways mjuka röst och akustiska gitarrer i fokus, med smakfulla arrangemang tätt inpå.

Ibland, som i Falling, närmar sig ljudbilden folkbandet Lisa o Piu, fast utan skogsstämning. Det är ingen sensationell skiva men den växer sig tätare och närmare för varje lyssning. Jämnheten i låtmaterialet är en styrka men Philip Selway sparar ändå det bästa till sist. The Witching Hour rundar av albumet och precis som en paj bakad på de först skördade höstäpplena fungerar den som en enkel, välsmakande och självklar avslutning på en schyst middag.