Charm och nördig kärlek till popen vinner på B&S-gitarristens solodebut.

Att Belle & Sebastian-gitarristen Stevie Jackson har döpt sin solodebut som han gjort är ingen överraskning. Han är nämligen en musiknörd av rang. Se till exempel videon till Belle & Sebastians The Wrong Girl där Stevie visar upp omslaget till Bob Dylans Blonde On Blonde för ett second handbutiksbiträde för att få hjälp att plocka ihop en likadan outfit åt sig själv.

Albumet är, som så ofta när det gäller debuter, en spretande mix. Har man följt Stevies väg i det skotska indiekollektivet, från den tidigare blygsamma popen till senare års lekfullare uttryck, kan man klart se konsekvensen i (I Can't Get No) Stevie Jackson för här ryms allt det, mellan svängiga soulflörtar och finstämda folkmelodier. Skivan är inget mästerverk och kan inte matcha moderskeppet men svackorna vägs upp av den popnördiga charmen och den smittande peppade energin. Belle & Sebastians stiligaste medlem sammanfattar skivan bäst själv i låten Kurosawa: "I am awkward, I am touching, I am graceful, I am playful, always poised, never hateful."