Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare
Recension / Live / Söndag 2012-07-08 14:20

Friendly Fires
Tent Stage, Heineken Open'er Festival,
lördag 7 juli 2012

Recenserad av Josefin Bagge
Foto: P. Tarasewicz/Alter Art
GAFFA
5 stjärnor5 stjärnor5 stjärnor5 stjärnor5 stjärnor5 stjärnor
5 stjärnor
Läsarna
Ännu inte betygsatt av läsarna
Betygsätt själv genom att logga in föra musen över stjärnorna ovanför.

Intensiv dansfest bortom denna värld.

Efter solsken kommer hellregn, blixt och förrädisk åska, och när molnen väl skingras blir det natt, trångt och kvavt. Finns bara en sak att göra. Klart här ska dansas, innan The xx sjunger helgen till sömns. Friendly Fires har placerats i tältscenen, kanske är tur det med tanke på den masspsykos till dansfest som snart utbryter på den enda torra platsen inom en mils avstånd. En säkerhetskontroll efter den plötsliga forsen av vatten farligt nära elutrusting som sinkat ner schemat tvingar bandet till en soundcheck i ultrafart, och man blir ju lite orolig för eventuellt slarv. Men oron är helt obefogad. Klockan 23:00 prick inleder de med en Lovesick som slår hakor ur led och ner på marken. Där stannar de till 23:59.

Ed Macfarlane lutar sig i förberedelse mot synten och vickar på den tajt kostymklädda stjärten, därefter går det bara utförs. Den mannens kropp är något av det mest fascinerande jag någonsin bevittnat, och samtidigt så märkligt vacker. Som om han helt saknade skelett, besatt av demoner uppväckta av rytm, i ett epileptiskt dansanfall som rullar kroppens leder likt vågor från huvudet till lilltån. Det finns ingen ände på energin, och det värsta av allt är hur han samtidigt lyckas framföra toner så rena och så klara att det lika gärna hade kunnat vara förinspelat. Vid de starkare partierna för han mikrofonen längre bort från munnen, i nästa stund håller han den alldeles nära intill sig och med mjuka viskningar paralyserar han publiken. Mitt i frenesin har han full kontroll, och det är just det som både skrämmer och attraherar.

De kör ut sig något under den första kvarten, och mittensjoket tenderar därför att bli en aning enformigt. Väldigt mycket dansa med väldigt lite pausa, intensiteten mattas och det övergår från övernaturligt till bara fantastiskt. Men det tar sig igen mot slutet. Kiss of Life är så mäktig att man vara väntar på fradgan och att ögonloberna ska hoppa ut från sina hål. Det kommer ta länge innan man hämtar sig från det här.  

Följ Friendly Fires Tryck på hjärtat

Friendly Fires: Late Night Tales
2012-11-03 (recension)
Nytt till Popaganda
2012-08-14 (nyhet)
Popakter till Roskilde
2011-12-22 (nyhet)

Följ Heineken Open'er Festival 2012 Tryck på hjärtat

Festivalhelgen som var
2012-07-09 (nyhet)
Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.