Bloc Party: Four

Bloc Party: Four

GAFFA

CD / Frenchkiss
Utgivning D. 2012.08.20
GAFFA | Recenserad av
David Winsnes

Bloc Party är ett av få band som efter fyra album fortfarande har en tydlig plan och ett utstakat mål med varje liten sak de kastar ur sig. Det går att höra ekot från fotstegen i låtarna, hur de rört sig framåt från dag ett.

Silent Alarm: den brittiska indierockvågens kanske största stund under mitten av 00-talet med sylvassa gitarrslingor och refränger som ringade in precis var vi befann oss. Mörk melankoli som konceptbeskrev storstaden genom ökad komplexitet i instrumentation, textförfattande och produktion var A Weekend In The City. Stig tre avvek ner i den elektroniska världen med Intimacy; rockmusik som låg närmare termen rave än indie. Och däremellan har de släppt b-sidor som varit både samhällspolitiska mästertal och exceptionella tunes.

Nu är Four, trots alla rykten, till slut här. Okereke, Lissack, Moakes och Tong är en motor kraftfullare än någonsin. Halva skivan är det mest dånande i deras karriär där låtar som We're Not Good People och Coliseum är nära att övergå i metalrifftrampande. Det är ett rimligt fjärdekliv, men faller inte ut väl. Det brittkvartetten alltid gjort bäst utgör den andra halvan - Okerekes mjukaste röstläge till Lissacks högvarvade gitarr. Ur det föds exempelvis Day Four, en ny So Here We Are.

Four är Bloc Partys ojämnaste album i en fortsatt intressant levnadsbana som allra mest lämnar en med tanken om hur bra det skulle kunna bli om bandet släppte en platta med enbart deras slipade, finstämda stunder.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA