Congas, kokosnötter och sprattlig electronica från Skottland.

En del artister gillar man för att de tar ut svängarna och siktar högt. Andra gillar man av precis motsatt orsaker – för att är anspråkslösa och inte tar sig själva på allt för stort allvar. Auntie Flo tillhör den senare kategorin.

Om Brian D'Souzas släpp Future Rhythm Machine kan eller inte kan räknas som Glasgow-sonens debutalbum är oklart. Endast åtta låtar får vi, varav flera inte är längre än en eller två minuter. Inte för att det har någon betydelse. Albumets skissartade struktur passar ju D'Souzas lekfulla, något rastlösa electronica. Här finns nämligen inga krumbukter och inget krångel. Ambitionen har varit att ha roligt och, i bästa fall, även roa någon annan också. Det funkar för mig. Och det borde det även göra för alla som gillar sin electronica melodisk, lättsmält och kryddad med smattrande congas, klappande kokosnötshalvor och små, sockriga paraplydrinkar i onaturliga färger.