Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare

Feist
Flamingo, Way Out West,
fredag 10 augusti 2012

GAFFA | Recenserad av Özgür Kurtoglu
Lördag 2012-08-11 10:42
Foto: Oscar Anderberg
GAFFA
4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor
4 stjärnor
Läsarna
4,00 stjärnor i snitt (efter 2 röster)
Betygsätt själv genom att logga in föra musen över stjärnorna ovanför.

Charmigt och behagligt framför storpublik på Flamingo.

Leslie Feist har alltid tagit relativt god tid på sig när det handlat om att släppa ny musik och påbörja någonting nytt, låtit alla intryck och alla upplevelser från den förra gången och allt som kommit med den musiken och de efterföljande turnéer innan det blev dags att vända blad och börja skissa med stora svep på det som komma skall. Nu senast när hon hittade tillbaka från periferin in i centrum igen med Metals var det på sina egna villkor, tydligt på sitt eget sätt, och det syns att hon är väldigt nöjd och glad med hur hon har valt att styra karriären, och även hur hon vill vara som liveartist.

Trots sin annars ytterst modesta karaktär i musik och i person till vardags är det ändå påtagligt att Feist nog någonstans faktiskt verkligen vill vara rockstjärna, och hon spelar därefter. Den tack vare hennes sång ofta soulstänkta folkrock hon är känd för är betydligt närmre ökenrock när hon står på Flamingo-scenen, med solen starkt gassande på de över 20000 som tagit sig ut för att se henne spela; trummorna hasar fram sakta, körtrion fyller på över Feist när hon sjunger samtidigt som de övar på sina solställningar, basen studsar omkring obekymrat och det ser inte så värst folkigt ut när hon slänger omkring sitt långa hår som vilken annan hårdrockare som helst, vilket ändå känns fullständigt logiskt: det absolut senaste Feist släppte var en vinylsingel tillsammans med en av världens bästa metalakter, Mastodon, där hon skalar av en av deras låtar, och får en av sina förvandlad till ett metalmonster.

Det mesta kring Feist här känns väldigt enkelt på ett mycket behagligt sätt, och hon verkar smittande glad över att få spela på Way Out West. Inte bara för att hon är där med sina vänner i bandet och själva står på schemat som akt, men också för att hon äntligen fått se The Afghan Whigs som hon älskat sedan hon var liten, och fått se Wilco som hon är god vän med, och ska få se Bon Iver och Blur. Hon skrattar och plinkar glatt på sin akustiska gitarr som dekorerats med små berg fasttejpade på gitarrkroppen i rosa tejp, improviseringssjunger ett farväl till fotograferna, till publiken som hon vid ett tillfälle delar in i tre för att harmonisera med varandra och henne, och flinar åt att de i ölområdet får den allra svåraste oktaven att sjunga på. Och skrattar okontrollerat när hon frågar om det är politiskt negativt att hon kallat en av sektionerna i publiken för blå.

Feist och hennes band gör en stabil spelning på Way Out West, en som är mer än godkänd och fin, men som inte riktigt når in under skinnet som de annars brukar vara så bra på att göra. Men det är musik och ett framträdande som är enkel att glädjas av tack vare den uppsluppna stämningen; ingenting överansträngs, ingenting känns malplacerat, inte så otroligt spännande alltid men alltjämt fint, med Mountain Man på kör och Leslie Feist i solglasögon, hamrandes på ett gitarrsolo på sin Les Paul Junior. Publiken sjunger med, dansar lite lätt, skrattar lite högt, Jeff Tweedy kommer ut på scen och gör detsamma när han sjunger "You And I" tillsammans med Feist, och alla verkar mer än nöjda där ute i sommarsolen.

Följ Feist Tryck på hjärtat

Videopremiär för Feist
2012-04-10 (nyhet)
Feist till Way Out West
2012-01-12 (nyhet)

Följ Way Out West 2012 Tryck på hjärtat

Ikoner och avhopp
2012-08-13 (nyhet)
A$AP Rocky: Linné, Way Out West
2012-08-12 (recension)
Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.