Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare
Recension / Live / Söndag 2012-08-12 14:44

F.O.O.L
Världskulturmuséet, Way Out West,
fredag 10 augusti 2012

Recenserad av Özgür Kurtoglu
GAFFA
4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor
4 stjärnor
Läsarna
Ännu inte betygsatt av läsarna
Betygsätt själv genom att logga in föra musen över stjärnorna ovanför.

Sveriges framtida electro/dubstep-stjärnor sviks av arrangörsstyrd låg volym.

De står där bakom ismuren som agerar dj-bås helt klädda i svart och med masker fastspända över sina ansikten, den ena aningen renare och mer militäriskt nattsvart medan den andra har hela munpartiet täckt över med nitar, och slås konstant av strålarna från ljusväggen som briserar i alla tänkbara färger och mönster bakom deras ryggar. De stadiga rytmerna höjs sakta i tempo när en av dem hoppar över båset in och bakom skivspelarna, pitchas och förvrängs, och sedan släpps loss i ännu en baskavalkad som direkt tvingar fram den andra rakt in i publikgapet, och försvinner in i ett virrvarr av händer och armar.

Samma mönster upprepas kontinuerligt i aningen ändrade versioner i strax över en timme på Världskulturmuséet där uppkomlingarna i F.O.O.L. huserar under en av alla klubbar som är i gång på lördagens Stay Out West. Där långt in i hörnet står Rasmus Hermansen och guppar medan han spelar skivor och hans kollega Oliver Nilsson vevar på hela kroppen framme vid publiken till tonerna av deras egna symfoniskt lagda electro och järnhammardubstep. Duon är del av den ständigt växande scenen lokalt i Sverige fylld med house och just electro och dubstep, och har på bara det senaste året tagit massivt steg för massivt steg framåt framför allt globalt, med spelningar i Sydostasien avklarade och en hel turné i Australien avslutad för bara två månader sedan. De har varit en av Emmabodafestivalens allra största behållningar två år i rad, och det är inte särskilt förvånande att de får pröva sina vingar på den publicistiskt mycket mer gångbara och betydligt större Way Out West också.

Med Owl Vision som påpasslig och stabil första akt, och stora mäktiga Noisia som huvudakt, spelar F.O.O.L. mellan dessa två artister som de tillsammans gör sitt bästa för att ta över klubbvärlden med, och de gör det väldigt bra under förutsättningar; att spela på klubb, eller att spela som förband överhuvudtaget oavsett sammanhang, precis innan en större akt innebär mer ofta än sällan förutom allt det logiska kring publiktillförsel berörande en show med flera akter att det är en helt annan volym som står som spelplan. Vad som känns som 20db för lite gör att F.O.O.L. rakt igenom sitt set kämpar i en nästan omöjlig uppförsbacke, där ingen mängd av den hårresande hård electro som killarna specialiserat sig på egentligen känns så långt in i kroppen som det borde göra, och det finns knappt någonting de själva kan göra åt det där de står och ändå pumpar ut all energi de besitter och har att göra av med. Så bra som de ändå är förtjänar de att få spela så högt som de behöver för att få både sina egna stilfulla bomber att brisera och de där allsångsstunderna till finurliga remixer att komma upp på den nivån där F.O.O.L. annars visat att de känner sig hemma på, och hör hemma på.

Följ F.O.O.L Tryck på hjärtat

Följ Way Out West 2012 Tryck på hjärtat

Ikoner och avhopp
2012-08-13 (nyhet)
A$AP Rocky: Linné, Way Out West
2012-08-12 (recension)
Miike Snow: Azalea, Way Out West
2012-08-12 (recension)
Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.