Månadens magasin

Läs online | Prenumerera här

Du är inte inloggad  Logga in / Ny användare
Recension / CD

Daphni
Jialong

SRD | Släpptes måndag 8 oktober 2012
Recenserad av Daniel Magnusson
GAFFA
4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor4 stjärnor
4 stjärnor
Läsarna
Ännu inte betygsatt av läsarna
Betygsätt själv genom att logga in föra musen över stjärnorna ovanför.
  WiMP    Spotify

Dan Snaiths kärleksförklaring till dansmusiken.

Daphni, inte? Ok, men om jag säger Dan Snaith? Hmm, inte det heller. Ok, men om jag säger mannen bakom Caribou, som gav ut ett av 2010 års bästa album, alla kategorier? Häpp, inte det heller.

Nej, Dan Snaith har fått glida runt i ganska så ensamt majestät. Vi som är något insatta i den nordamerikanska, lite lagom experimentella danspopscenen tycker kanske annorlunda, men faktum kvarstår − denne medelålders herre är för den stora massan just en herre i medelåldern, inte så mycket mer.

Men för hen som vaknar till liv så fort en stadig takt tar ton, så fort några afrobeats fyller rummet och så fort 90-talet gör sig påmint genom loopbaserad Warptechno finns här väldigt mycket att hämta. Anonym upphovsmakare eller inte.

Snaiths raka dansprojekt, Daphni, är långt ifrån lika framåtskridande som Caribous eklektiska post Arthur Russell-disco, men håller sig stadigt vid liv genom kanadensarens klara nyfikenhet, som liksom lyser igenom hela verket. Att Snaith på de flesta av Jialongs spår har modulerat med en synth, som skriker till på de mest oväntade platserna, ger bara en extra levande dimension. Då kan man ta att vissa delar känns som gjorda av en tonåring som precis har funnit Fruity Loops och korsat det med GarageBand.  

Följ Daphni Tryck på hjärtat

Tipsa en vän
0 kommentarer. Vad har du att säga?
Sortering:

Logga in för att kommentera.