x

Höjdpunkter från SPOT Festival 2016

Höjdpunkter från SPOT Festival 2016

Med över tjugo år på nacken är SPOT Festival, Danmarks årliga showcase-festival för publik och musikbransch, uppenbart vis av erfarenhet. 2016 års tillställning (28/4-1/5) är fint anordnad. Drygt 8000 besökare rör sig enkelt mellan de välstädade konsertlokalerna i centrala Århus och möts av ytterst hjälpsam och avslappnad personal. Programmet erbjuder en generös mardröm för den med beslutsångest – det finns över 200 liveakter att välja mellan.

Att de svenska, finska och isländska artisterna är få i jämförelse med de danska och norska, är en ögonbrynshöjare när festivalen säger sig vilja visa upp både dansk och nordisk musik. Jämställdhets-procenten på scenerna är även under all kritik, låt oss hoppas på bättring tills nästa år. Musikleveransen är det dock inget fel på, både stora som små akter imponerar; väletablerade Kakkmaddafakka bjuder på glädjefylld show och får enkelt med sin storpublik i härmsång, relativt okända men hypade finska rapparen View har färre åskådare men får Berlinbon bredvid mig att sucka längtansfullt och förklara att han älskar det progressiva i nordisk musik, att de tyska rapparna tyvärr fortfarande lägger bars på trötta gamla beats.

Något av det mest nydanande man kan se inom nordisk hiphop finns också lyckligtvis representerat på SPOT: Sushi x Kobe är en av festivalens höjdpunkter med material som gjort för att levereras live. Den norska rap-duon äntrar scenen med femmans växel i och det är ett aggressivt trap-rave spelningen igenom. Onge $ushimane och Kobe-wan Kenobi rappar ett maratonlopp, det är svett, vatten och allt mindre kläder. Delar av publiken betraktar fascinerat, resten uppbådar samma lyckliga entusiasm som en hängiven Lean-publik. Det är en fest från Bergen som varar alltför kort.

Sushi x Kobes landskollega, norska Ary är en annan av festivalens utropstecken. Hon anländer 45 minuter innan sin spelning och det dröjer åtminstone tio minuter i mental förberedelse innan hon överväger att våga nudda den scen hon sen ska sjunga på. Det är rörande att se. En artist medveten om förväntningarna, hon är en av få akter med två spelningar på det officiella programmet. Vi får en konsert med stor charm, hitten Higher är självklar men vi bjuds även ännu starkare material: melodiskt och klubbvänligt med hårda trumslag. Ary är en perfekt blandning av Karin Dreijer, Björk och Niki & The Dove.

Danska Saint Cava består av sångerskan Erikas flickiga R&B-röst och producenten Andreas kyliga och ödesmättade produktion, en duo som får konsertlokalen med högt i tak att fyllas med våningar av njutning. Det vi hör påminner om Banks eller FKA Twigs, fast på tyngre hiphopbeats. I bakgrunden ges vi snygga visuals filmade med ostadig handkamera. Saint Cava överlämnar en av festivalens mest välpaketerade prestationer och deras säregna elektroniska R&B måste bli en självklar export – nu.

Om man bortser från den tråkiga konferenshallen med störande sidobelysning och istället fokuserar på hur det låter, är Den Sorte Skole på en av SPOT:s största scener en fantastisk upplevelse. Vi ges ett intensivare destillat live av de danska killarnas förälskelse i jordens alla ljud, och deras obskyra mix av samplingar transporterar oss; in i en Bollywoodfilm, till en jamaicansk strand, ut i en tjattrande regnskog. Det är samtliga genrer och en enda på samma gång, och för första gången under festivalen blir all musiks inneboende kärna synlig för oss. Inom musik finns det inga gränskontroller, inga taggtrådsstängsel, inga vallgravar. Inom musik finns det bara broar att mötas på.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA