x

INTERVJU: The Radio Dept. – "Vad vi gör påverkar andra människors liv"

INTERVJU: The Radio Dept. – "Vad vi gör påverkar andra människors liv"

The Radio Dept. tar ställning och säger sanningen om det svenska samhällets förfall och brister. Duons fjärde album Running Out Of Love är lika kompromisslöst som vanligt.

– Tidningarna Bamse och Pop betydde väldigt mycket för min ideologiska utveckling. Och även Benno lite senare. Det finns såklart en massa situationer som kräver kompromisser men jag förstår inte varför man skulle kompromissa med musik. Varför ha ett band i så fall? Så fort man kompromissat är allt förstört och då var det slöseri från början, säger Johan Duncanson.

The Radio Dept. är mer politiska än någonsin och för att markera sin ställning har de återanvänt det jugoslaviska slagordet "Smrt fašizmu, sloboda narodu", död åt fascismen, frihet åt folket. Bakgrunden är den den tyska ockupationen under Andra Världskriget. 

Uppfattar ni er som populärkulturella motståndsmän? Eller sanningssägare?

– Inget av det, bara vanligt folk, konstaterar Johan kort.

"There’s nothing garacious about our kind" är första meningen som möter lyssnarna på den nya skivan och låten är döpt till Sloboda Narodu. Har avsändarna som mål att påpeka svenskarnas skeva uppfattning om sig själva?

– Textraden handlar inte alls om ”svenskar” och inte heller om ”mänskligheten” även om jag förstått att många uppfattar den så, förtydligar Johan. Den syftar helt enkelt på folk som ägnar mycket tid på att tänka på rättvisefrågor. En vanlig härskarteknik som brukar användas för att smeta godhetsstämpel och insinuera politisk inbillad moralisk överlägsenhet. Så nu när det blev en väldigt politisk skiva ville jag ta upp det direkt innan allt det andra och säga nej, vi är inga änglar och det handlar inte om godhet utan om vad vi borde göra med vårt enda liv. Och att vad vi gör påverkar andra människors liv.

gallery_large

Under 90-talet valde de flesta svenska indieband att vända blickarna mot Storbritannien och USA, men de missade att beskriva den egna bakgården; 1995 fastställdes domen mot Lasermannen, John Hron mördades av nynazister och Sverige producerade mest vit-makt musik i hela världen [Enligt Expo]. Invandrarfientliga Ny Demokrati hade suttit i regeringsposition.

Johan Duncanson och Martin Carlberg har alltid varit ställningstagande i sina intervjuer, men det fanns ingen samtida tradition att skriva politisk indiepop. Den framväxande hiphoppen och händelser som Göteborgskravallerna vittnade om en förändring i början av 2000-talet. En period som sammanfaller med formandet av dagens The Radio Dept.

– Jag kunde inte skriva politiska texter i början. Jag försökte men det blev sällan bra. Jag skrev luddiga texter som exempelvis Against The Tide som hyllade motstånd, men man var nog tvungen att läsa intervjuer med oss för att förstå var vi hörde hemma ideologiskt, säger Johan.

The Radio Dept. tog täten för den breda proteströrelsen genom 2008 års EP Freddie And The Trojan Horse. Bandet satte den partikritiska musiken i fokus och sedan dess har det blivit allt vanligare att ta ställning (speciellt sedan SD kom in i Riksdagen 2010).

The Radio Dept. grundades 1995 i Lund. Johan bildade bandet tillsammans med Elin Almered, men det dröjde nio år innan debutalbumet Lesser Matters släpptes – en skiva som satte standarden för efterkommande shoegaze-band. Johan träffade Martin 1997-98 och sedan dess har de stått enade. Elin lämnade bandet långt innan genombrottet.

– Jag känner ingen som är lika envis som Johan. På gott och ont. Jag är inte lika stenhård som honom men jag är inte långt efter. Jag tror att vi anses vara ganska snälla människor egentligen men jag tror de flesta ångrar sig om de försöker omvända oss på något sätt.

Sedan förra skivan – kritikerrosade Clinging To A Scheme från 2010 – har medlemsantalet reducerats till två. Daniel Tjäder saknas.

– När vi spelar in är det oftast Johan och jag som styr och ställer. Att Daniel har försvunnit har på så sätt inte förändrat särskilt mycket. Daniel var en väldigt viktig person för bandet som helhet. Han är grym på att spela piano och synth, så det hade varit skönt att ha med honom när vi gjorde skivan. Speciellt när man har kommit på att man nästan bara vill ha synthar.

Vari ligger den stora utmaningen med att vara The Radio Dept. 2016?

– Att hålla sig någorlunda nykter, replikerar Johan.

– Lära sig att spela keyboard live, konstaterar Martin.

Martin påpekar emellertid att Daniel förhoppningsvis kommer att vara en del av bandets liveuppsättning. De har med andra ord inte slutat att prata med varandra och detta borde underlätta Martins oro inför kommande spelningar.

Clinging To A Scheme präglas av en skräpigare ljudbild än duons aktuella skiva. Mer DIY. De nya låtarna har en rakare framtoning. Ljudbilden är dansantare. Synthen tillåts att höras ännu mer, vilket har genererat frågan ”var är gitarrerna?”. Förra årets tolva Occupied satte stort fokus på elektronisk dansmusik – en utveckling som fortsätter på nya skivan. Dub-influenserna är också framträdande.

– Tidningen Pop fick mig att upptäcka Augustus Pablo, King Tubby och en massa annan dub och reggae som tonåring. Det som tog tid var nog att inse att vi kan låta precis som vi vill. Sen gillar vi en massa mindre kreddig reggaepop också, listpop från tidigt 90-tal som Ace Of Base. Det var märkligt när det kom en poddradioserie om tidningen Pop som gjorde en grej av att tidiga St. Etienne minsann lät som Ace Of Base. Klart de gjorde! Fast mycket bättre och mer smakfullt. Skulle det vara en nyhet liksom? Det hör man ju direkt.

Det existerar en bild av The Radio Dept. som svåra och otillgängliga, och även om personerna bakom håller hårt på integriteten, har musiken aldrig varit mer lättlyssnad. Både Johan och Martin kan dock störa sig på – i deras ögon – felaktiga liknelser och jämförelser. Bäst att vara på den säkra sidan: The Radio Dept. har släppt ett av årets bästa album. Punkt.

Lyssna på Running Out Of Love:


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA