x

INTERVJU: Beach Slang-James: "Wow, inte visste vi att folk brydde sig så mycket”

INTERVJU: Beach Slang-James: "Wow, inte visste vi att folk brydde sig så mycket”

De sociala medier som fungerat som ett viktigt kommunikationsmedel med fansen kunde ha blivit deras fall då allt nästan föll samman under en spelning i Salt Lake City i våras. Ett bandbråk inför öppen ridå där James Alex utropade deras upplösning trendade hårt på Twitter och Instagram under några skälvande timmar innan det blev ny dag, Alex vaknade upp och insåg vad han ställt till med. Då aviserade han skyndsamt att han tog tillbaka allt och inte alls skulle splittra bandet, även om ett trummisbyte skulle komma.

– Utan tvekan. Det blev enormt uppförstorat. Morgonen därpå när vi såg hela mediaorkanen blev vi chockade. Vi tänkte ärligt talat ”wow, inte visste vi att folk brydde sig så mycket om oss”! Baksidan med sociala medier är att allt händer i realtid, vilket gör att utrymmet för mänskliga misstag i princip är noll och inget. Och vi handlar om mänsklighet, hela spektrat.

Fansen andades snart ut och Alex med anhang kunde fortsätta bygga på sitt rykte som The Replacements arvtagare, även om de kom lite väl nära sanningen där för en stund.

– Jo, i det avseendet kom vi nog lite väl nära deras självförvållade, självdestruktiva beteende. Någonstans dyrkar romantikern inom mig rockmyten, men jag avskyr att allt hände och det kommer aldrig att göra oss till Oasis, The Kinks eller The ’Mats.

Ödmjukhet är bandets ledord och står i viss kontrast till deras ösiga liveframträdanden.

– För mig handlar Beach Slang fortfarande om att spela låtar med mina vänner och hoppas att de närmast sörjande kommer och tittar. Jag föredrar att ha låga förväntningar och istället bli glatt överraskad om vi fyller lokaler. Rockens största pinsamhet är stora egon. När man börjar tro hajpen om sig själv. Vi har inga planer på att börja med det.

Om deras egon håller låg profil för däremot Alex extravaganta klädstil tankarna till dandys och Beau Brummell, något han gärna medger:

– Absolut, jag tog intryck av hur Beatles och alla brukade klä upp sig. Privat är jag ganska tillbakadragen, en bokmal, men när jag tar på mig kostymen blir jag som Clark Kent blir Stålmannen! Musiken ger mig min röst medan jag är mer av en observatör utanför den.

Vem? James Alex ledde tidigare punkbandet Weston och hyllas ofta för sina genomarbetade sångtexter: ”I mina dagdrömmar sitter jag i ett tyst hus i New England och skriver böcker. Än har jag dock inte knäckt koden för hur man ska kunna leva på det, men jag hoppas!”.

Vad? Garagerock som ligger i Twin Cities-fåran, men är mer än så: ”Vår musik har även drag av Britpop, shoegaze och powerpop, sådant jag själv älskar.”

Var? Bandet startade i Philadelphia när Alex motvilligt övertalades av några vänner att ge ut sina nya låtar. ”Jag har en fruktansvärd rädsla för att bli ratad, men om jag bara kikade ut försiktigt kunde jag lättare ducka för kulorna. Det fick mig att inse att världen kan vara rätt soft om man bara tillåter sig att besöka den.”

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA