x

INTERVJU: End Begins: ”En revansch på hela jävla livet”

INTERVJU: End Begins: ”En revansch på hela jävla livet”

Tidigare i år avslutade Atlas Losing Grip och Anchor – två av landets hårdast arbetande band – sina livsprojekt. Ur spillrorna formade tre ex-medlemmar snabbt End Begins – som tillsammans med än i dag aktiva The Dahmers gitarrist Rasmus Grahn bildar en kvartett som nu upplever en dynamik och bandmagi från en svunnen tid. Inför gruppens debut-EP den 2 december skajpade vi med gitarristen Stefan Bratt, vokalisten tillika basisten Mattias Rasmusson och gitarristen Rasmus och pratade såväl kreativitetsmissbruk som råd till nystartade band.

Efter flertalet kritikerrosade plattor, flitigt turnerande och en fanbase som sträcker sig runt hela jordklotet gick två hyllade grupper i år i graven. Men hungern efter att stå i replokalen med svetten rinnande ned för pannan och skapa snabbfotade låtar bottnade i metal och punk är fortfarande stor hos Stefan Bratt, trummisen Julian Guedj och Mattias Rasmusson.

– Man har ju en extrem missbrukarpersonlighet, en form av besatthet som tar sig uttryck i musik. Jag kan minnas tiden i Anchor som sådan. Särskilt vad gäller turnéer, man skulle banne mig spela i varenda håla, på varenda klubb i exempelvis Slovenien, säger Mattias.

– Exakt så är det – all in med musiken, bekräftar Stefan. Och det är nog en av anledningarna till att det klickat så bra, vi kan helt enkelt inte göra sådant här på en normal nivå.

Trots ett nystartat band är relationen medlemmarna emellan inte dagsfärsk. Medan The Dahmers öppnade på Atlas Losing Grips releasefest för fjolårsplattan Currents, har ALG och Anchor ett aningen längre förflutet. Dels har man varit på samma festival-lineups och spelat på samma kontinenter med några månaders mellanrum, och dels lirade Stefan och Mattias även i bandet Nightbloomer. Tanken att göra något tillsammans har med andra ord varit allt annat än frånvarande.

– Nu när våra band lade ner samtidigt så satt den tanken kvar i bakhuvudet. Jag visste redan innan vad Mattias går för i ett band, han är ju den största eldsjälen vi har i Sverige, och kommer inte vara bandlös särskilt länge. Så jag hörde av mig, och fick napp direkt, berättar Stefan.

– Jag vill ändå minnas vår konversation som väldigt diffus och svävande, säger Mattias och skrattar. ”Du, den där låten vi gjorde den där gången med Nightbloomer, har du kvar den?”, frågade du. Så, den låten gjorde det lättare för oss att ta upp tråden. Och sen fick jag nio nya låtar på ett bräde från dig att lyssna igenom (skratt), och de lät ju alla riktigt fett, svarar Mattias.

Hur känns det att skriva ny musik i en helt ny konstellation som End Begins?

– Tidigare har jag varit väldigt mån om att andra ska bekräfta det jag håller på med, att andra ska tycka det jag gör är okej, berättar Stefan. Currents fick mig att för första gången känna mig tillfreds som låtskrivare. Men med End Begins känner jag något som jag aldrig känt förut, att jag i dag helt och håller vågar tro på mig själv och lita på min egen förmåga. Och att man får in tre personer till som allt klickar med på alla nivåer är helt fantastiskt. Det är en revansch på hela jävla livet.

– Känslan av att gå in i ett rum med andra människor med en idé, och alla är med på en gång. Den känslan har jag inte haft på väldigt, väldigt länge, säger Mattias.

Det måste ju vara en helt obeskrivlig kick att få uppleva en sådan känsla, när man inte kan minnas när man senast upplevde den?

– Det är ju en tröskel som man höjer hela tiden. Har man turnerat i åtskilliga år, inför stor och liten publik, blir ens förväntningar och krav på musiken högre för att den ska hitta tillbaka. Lite som första gången folk skjuter heroin; doseringen blir högre och högre för varje gång, förklarar Mattias.

Hur har låtarna som ni kommer släppa på er kommande, självbetitlade EP tagit form?

– Jag och Julian jobbade på mycket material i ALG som aldrig han komma till användning där. Så jag tog med de låtar som bara jag har skrivit, jobbade vidare och försökte finna en plats för dem, berättar Stefan. Tanken var att ta det fetaste från hardcore och thrash metal och kombinera det med starka sångmelodier och gitarrharmonier. Det känns och låter hur bra som helst.

Finns det något i er musik som fans av era tidigare band kommer kunna känna igen?

– Det var många som inte tyckte att den sista Anchor-skivan var bra, och i efterhand uppfattar jag det som att de hade en mycket snävare bild av bandet än vad jag hade. Men, absolut, det finns i mina ögon ett antal beståndsdelar av en Anchor-låt i det här, säger Mattias.

– Det vi gör här är lutar åt det vi gjorde efter Currents, alltså lite mer åt det hårdrockiga hållet. Men jag tar gärna ut svängarna ännu mer, så länge vi tycker det är fett, anser Stefan.

Hur kommer din roll, Rasmus, i The Dahmers påverka den i End Begins och vice versa?

–  Förr i tiden har jag alltid haft två band samtidigt. Dels för att jag är så spridd musikaliskt mellan hårdrocken och punken, och dels för att jag tycker det är skönt att kunna göra lite olika saker. Jag behöver nog lite variation för att behålla den bästa peppen. Det här med tid och så är väl inget jag funderat så mycket på. Jag älskar det vi gör i The Dahmers och vi har mycket fett framför oss med en ny fullängdare som utan tvekan är det bästa vi har gjort. Så det enda jag kan säga säkert är att jag får försöka dela upp min tid så gott som möjligt och att End Begins inte kommer påverka mitt engagemang i The Dahmers. Uppstår problem så tar jag dem då. Får väl säga upp mig från jobbet och börja panta flaskor. Jag är satt på jorden för att spela tuff musik så att finna tid till det är det minsta av mina problem.

Ni kommer ju alla i bandet från DIY-kulturen. Vad har ni för tips och råd till nystartade band som försöker ta sig någonstans?

– Lite vision och hjärta komma man jävligt långt med, anser Stefan. Man ska vara naiv och drömma iväg för passionen, men inte för naiv. Man ska inte tro att någon kommer och hjälper en, det kommer ingen göra.

– Man ska inte vara rädd för att smutsa ner sig, så ner och grotta i skiten med bara händer, tycker Mattias. Som nytt band tycker jag gott att man även kan köra på magkänsla. Och kommer någon välgörare, någon med någon jävla plan, släng skiten efter dem, bara!

End Begins släpper sin självbetitlade EP den 2 december på End Hits Records (Boysetsfire, Stick To Your Guns med flera) och arbetar just nu med material till en fullängdare planerad till nästa år.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA