x

Danko Jones: ”Rocken är inte död, den behöver bara gå under jorden igen”

Danko Jones: ”Rocken är inte död, den behöver bara gå under jorden igen”

Med nya albumet vill Danko Jones bevisa att rocken inte är död. Och att den aldrig varit det. När Gaffa får en pratstund med kanadensarna handlar samtalet om genrens pånyttfödelse, hjältar som gör en besviken och att vara en självsäker manlig röst som sjunger om sex.

Det är ett svar till den här skiten om att rocken skulle vara död, nästan skriker Danko Jones ur sig. Det märks att sångaren och gitarristen brinner för ämnet.

– Gene Simmons har sagt det, framträdande personer inom scenen har sagt det men de vet inte vad de pratar om. Rocken är inte död och jag tänker inte acceptera det från någon som lever i en bubbla. Visst, det är inte en lika populär genre idag … fan det är inte ens den fjärde populäraste genren. Och jag är glad för det!

I takt med att de gamla banden som hållit på i decennier och förenat generationer av lyssnare väljer att lägga av, hamnar rocken alltmer i skymundan. Något som musikern välkomnar.

– Låt rocken gå samma öde till mötes som jazzen. Låt den sjunka undan och bli underground. Om musiken blir svårare att hitta kanske den kan få tillbaka den mystik som sedan länge försvunnit. På så sätt tror jag att rocken på nytt kan bli vad den alltid har tänkt vara; rebellisk och farlig.

Frontmannen menar att alla – från journalister till musiker – använder begreppet lösryckt. Mest för att skapa rubriker eller ha något att prata om.

– Anledningen till att folk börjat vända rocken ryggen och utropar att den är död är för att den varit så populär. Hur kan du som band säga att du är farlig och rebellisk när du är ett av de mest populära banden som finns?, frågar Danko Jones retoriskt.

Arenarocken tackar för sig

I tider av strömmande media och lättillgänglighet handlar det om att människan konstant bombarderas med information. Klicksamhället leder till otålighet och en koncentrationsförmåga som varar i några få sekunder.

– Jag är inte intresserad av musik på samma sätt som när jag var yngre och håller mig till de artister jag känner till just för att denna konstanta ström suger energin ur mig, säger den kanadensiske musikern och tillägger att han – ur ett rent monetärt perspektiv – gärna är det största arenarockbandet men att han själv, som ett stort musikfan, hellre lyssnar på musik som ignoreras av den stora massan.

Att turnera i USA på samma sätt som tidigare är något varken Danko Jones eller hans långt trogne basist John Calabrese är intresserade av. Till stor del på grund av det rådande politiska klimatet.

Många faktorer tala emot er, hur hittar man motivationen att hålla på efter 20 år?

– Därför att det fortfarande är kul att släppa skivor. Jag gillar hela processen av att spela in och se låtarna ta form. Varför sluta? Vi har aldrig sålt platina eller guld (förutom i Sverige, förf. anm.) så vi har inget att förlora.

Anledningen till att band som The Rolling Stones, AC/DC, Kiss och många fler är så stora idag och fyller arenor är för att musiken kom under en period då det var den enda underhållningen.

– Varför i helvete skulle du vilja gå ut på en dyr konsert idag när du kan sitta hemma och spela Playstation med polarna? Det finns så mycket mer underhållning idag att lägga dina pengar på, säger musikern och förklarar att det inte bara är nya genrer som uppkommit som ett rockband måste konkurrera med utan även att en stor del av underhållningen kan du ta del av sittandes i soffan.

Samtidigt som de stora banden tackar för sig, har inte de nya tillräckligt lång historia än.

– Med de gamla banden har du flera decennier av musik och historia som den äldre generationen kommunicerar genom och identifierar sig med. Det kommer finnas stora arenaband men det kommer inte att vara rock längre.

Gamla hjältar som gör en besviken

Duon förklarar att de för varje ny skiva fått höra att de inte rullar med samtiden. Så var det med första skivan, så är det med den aktuella åttonde studioskapelsen Wild Cat. I slutändan handlar det om att släppa den musiken du vill och att inte jaga efter sin egen svans.

– En viss tid måste passera innan du kan bevisa något, säger John Calabrese smått uppgivet innan sångaren avbryter honom:

– Hur tar du ett album för vad det är och inte jämför det med en skiva som du levt med i 25 år? Hur tävlar du mot en skiva som du gick igenom puberteten med? Som du kysste din första partner till? Det går inte …

Med tanke på din egen gränslösa kärlek till Kiss och som fan av musik i allmänhet, känner du igen dig i fansens besvikelser?

Det är just på grund av alla besvikelser och deras klavertramp som jag älskar Kiss och vad som gör dem så intressanta. Visst är det bra att hålla sig konsekvent med sin musik, ha integritet och så vidare men det gör ju inget band lika intressant. Det handlar mer om konceptet än musiken vid det här laget. De har gjort fruktansvärda album också …

Sociala medier har fört fans och artister närmare varandra. På gott och ont. Samtidigt som du kan se vad din favoritartist har på tallriken, blir det även lättare att se hur mänskliga de är. Enligt sångaren fäster fansen för stor vikt på relationen de har med sina förebilder.

– Det har kommit till den punkten att man tror att man är vän med artisten och har någon form av relation. Det är bekymmersamt och även ganska farligt. Du kan inte förvänta dig att artisten ska ha samma åsikter som du bara för att du gillar dennes musik, säger Danko Jones och förklarar att Gene Simmons sagt en hel de dumma saker:

– Han har sagt grejer som är homofobiska eller rasistiska. Men han vet inte bättre! Jag kan respektera ärligheten med faktumet är att ha lever i en bubbla och har ingen koll. Du kan prata om dessa saker med dina vänner men du måste ha i åtanke att du är en offentlig person som många ser upp till och du behöver ta ansvar för det.

Du har kritiserats för att vara sexistisk. Vad tar du själv för ansvar?

Många av anklagelserna gentemot oss är grundlösa och kommer från folk som inte ens lyssnar på vår musik. Tro inte för en sekund att vi inte är medvetna om vad vi gör! Jag tror att många projicerar sin egen osäkerhet på oss. Dessa anklagelser avslöjar mer om dig själv än om oss. Läs texterna för fan! Tro mig, jag går igenom allt jag skriver innan jag visar upp det för de andra i bandet och ser till att det inte finns någon kränkande i dem. Helt enkelt för att det inte är så vi vill presentera bandet.

Till syvende och sist handlar det om att spela rock på hög volym och på sina villkor.

– Visst, vår musik är i den gamla rock'n'roll-traditionen men vi arbetar även emot den. Vi kommer aldrig att skriva en låt om att rädda världen. Vi är inte ett politiskt band men vi är medvetna om sättet vi vill framställa oss på. Jag tror detta går över huvudet på många.

– Måste det vara så seriöst hela tiden?, frågar sig John Calabrese och syftar till ett spår på nya skivan som heter Success In Bed. En låt bandet redan varit tvungna att ursäkta sig för under den aktuella promotionvändan i Europa och som handlar om … tja, ha kul i sängkammaren.

– Jag blev tillfrågad om den låten och hur mycket jag gillar groupies, svarar Danko Jones. Var i texten skriver jag om mer än en kvinna? Visst, är det din tolkning av texten får det stå för dig, men kalla mig inte sexist utan att ha läst den.

– Vi ger dig en tre minuter lång låt som är ett break från allt skit i den här världen. Rocken har alltid setts ner på och kanske inte alltid gett intrycket av att vara för smarta människor men sättet jag skriver texter på, det är inte alltid lätt. Det finns en konst i enbart det. Det är en låt som handlar om att ha fantastisk och ömsesidig sex med någon du bryr dig om. Sen att jag sjunger om att ha sex i en Cadillac, nja, det var faktiskt en röd Delta 88 men det rimmar inte, säger Danko och utbrister i skratt.

– Jag tror helt enkelt att folk känner sig obekväma med en självsäker manlig röst som sjunger om sex. Men den texten är på riktigt. Tjejen, min pappas bil och jag. Och allt var ömsesidigt. Det är inget fel i det.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA