x

Högklassigt elektroniskt party

Högklassigt elektroniskt party

Discover What’s Brewing är en satsning mellan flera samarbetspartners som lyfter fram aktuella artister. Denna kväll på Debaser Strand i Stockholm presenteras popartister knutna till Playground Music. GAFFA var där och njöt av poppen.

Nina Nesbitt

Först ut är en skotsk artist som streamats flitigt på Spotify. Nina Nesbitts låt The Best You Had har också snurrat en del på P3. Här är det dock avskalat till max, hon kör ett akustiskt set med varierande gitarr och piano. På popkartan positionerar hon sig någonstans mellan Jessie Ware – som hon också samarbetat med – och Halsey.

Nesbitt pratar på knagglig svenska; berättar att hon är halvsvensk men att hennes blågula språkkunskaper lämnar en hel del i övrigt att önska. Hennes spelning, som bara sträcker sig över tre låtar för att lämna plats för resten av artisterna kvällen bjuder, är till stor del lite så där alldagligt singer-songwriter-mässig. Men hon har både en röst och R&B-inslag som lyfter låtarna, allra bäst flyger ”anti-fuckboy”-låten Loyal To Me.

RABBII

Stockholmstrion RABBII har redan gjort sig ett namn genom sin fantastiska electronica. Men också för att de blev bannlysta från Instagram efter att några antifeministiska snöflingor hade pipit över deras låt All Men Must Die. Samtliga i gruppen bär röda kepsar med låttiteln tryckt på. Även fans i publiken bär dessa kepsar. Det blir också ett riktigt bra drag under den låten.

Det är genomgående utmärkt. Är det inte suggestivt 80-talscharmerande, som i Sadness, så är det poppigt medryckande, som i Majestic. Eller så är det mörkt, knixigt och lite The Knife-lockande, som i New Friends. Sångerskan Johanna Berglund försäkrar att hon  verkligen inte egentligen vill att alla män ska dö, sedan skojar hon att hon nog ändå vill det, sedan tar hon tillbaka det igen. Hennes röst har likheter med både Kate Bushs, Yo-Landi Vi$$ers (Die Antwoord) och valfri skönsjungande 80-talsstjärnas. Hur som haver så förtjänar RABBII framgång i stora lass, en och annan subversiv klubb-banger till och de kommer erövra hela Sverige, och kanske till och med resten av världen.

Amanda Alexander

Amanda Alexander klär sig som Cyndi Lauper och låter till viss del som Little Jinder och Ana Diaz. Här finns tydliga drag av neo-soul och hon inordnar sig i en svensk poptradition där sådana som Mauro Scocco, Titiyo och Eric Gadd varit tongivande. Hon låter särskilt svenskpoppig i låten Lördag, där hon fyllt texten med talesätt som ”alla vägar bär till Rom”. Det är klart man tänker på Veronica Maggio också.

Annars kör hon på engelska. Då blir det lite annorlunda, låtarna är bra på båda språken, men när hon kör på engelska blir det något intressantare. Inte bara för att språket direkt gör att man fantiserar om större scener, utan för att låtarna blir aningen mer komplexa och fängslande.

Jackie Tech

Svenskan Jackie Tech blåser på av bara fasen med You Can Have It All. En klubb-banger med blip-blop, snabb baktaktsrytm och trance-inslag som verkligen kommer till sin rätt på Debaser Strands scen. Låten Thunder är något mer av folkmusikkörer möter house. Och kommande singeln Heart On Replay mer av poppig R&B-känsla.

De senare låtarna är verkligen inte lika bra som öppnaren You Can Have It All. Men det fungerar ändå, mycket tack vare energin från Jackie, men även den klubbstämning hennes DJ pumpar fram där bakom sin utrustning.

Iris Gold

Iris Gold bor i London men har sina rötter lite över allt i världen. Bland annat växte hon upp i ett hippiekollektiv i Köpenhamn. Hon kliver in i en svart- och vitrandig plyschdräkt, typ, och solbrillor. Hon sätter igång med sin mix av rap, funkrock och R&B. Hennes DJ stänker också av klassiska samplingar som varit populära i hiphop-sammanhang med jämna mellanrum. Stundom tänker jag Neneh Cherry möter The Creeps. Ibland Lauryn Hill. Gitarristen bränner stundom av blommiga 70-talsriff som skulle passat den tidens rockarenor. Det är mycket, det är stort, det är fullt ös. Talande nog heter en av låtarna Colour Trip.

Visst är det underhållande. Men mest är det kul för att Iris Gold på scenen är och i övrigt verkar vara en ytterst fascinerande person.

 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA