
Det här var ett albumår. Jag skiftar lite fram och tillbaka, men i år var absolut fullängdarens år. Därför får det bli en topp 30, för att allt gott ska få synas.
Det här var också ett garagerockår. Till skillnad från resten av världen tappade jag dessvärre hiphoppen på vägen någon gång under 2017. Har väl helt enkelt fått nog av trap. Det räcker nu va? Men hoppas att 2018 ska ge mig mer gott av nytänkande, alternativt retroosande hiphop. Eller så är väl gitarrmusiken helt enkelt roligare nu för tiden.
Nog om det, slut med skitsnack, här kommer min lista.
Årets album 2017
- Priests – Nothing Feels Natural
- Mattias Alkberg – Åtminstone Artificiell Intelligens
- Oh Sees – Orc
- Ariel Pink – Dedicated To Bobby Jameson
- Kaitlyn Aurelia Smith – Kid
- John Maus – Screen Memories
- The Clientele – Music For The Age Of Miracles
- Calvin Harris – Funk Wav Bounces Vol.1
- Blanck Mass – World Eater
- Fever Ray – Plunge
- Grizzly Bear – Painted Ruins
- LCD Soundsystem – American Dream
- Solen – Känslor Säljer / Miljonär
- Sista Bossen – Titta Inte På Mig (När Jag Dansar)
- Destroyer – Ken
- Vince Staples – Big Fish Theory
- Kelela – Take Me Apart
- Lorde – Melodrama
- Black Lips – Satan's Graffiti Or God's Art?
- Austra – Future Politics
- Slowdive – Slowdive
- Gidge – LNLNN
- Johan Heltne – Ett Ärr I Hjärnan
- Nadia Rose – Highly Flammable
- Vagabon – Infinite Worlds
- Jay Som – Everybody Works
- Varg – Nordic Flora Series Pt.3: Gore-Tex City
- Richard Dawson – Peasant
- Alvvays – Antisocialites
- Makthaverskan – Ill
Årets EP:s
Maja Johansson – EP1
Felix Wickman – Dreaming In The End Times
The Embassy – Background Music For Action People
Yemi – Neoyemi Vol. 1
Lizette Lizette – Queerbody
Årets låtar (en spellista med fler grymma låtar hittar du längst ner i artikeln)
Drake – Passionfruit
Hur man leker exemplariskt med små små detaljer:
Ariel Pink – Feels Like Heaven
Så mycket kärlek att hjärtat nästan blöder sönder. Och så en liten Cure-flört på det:
Fred Thomas – Mallwalkers
Pratlåtar. Ibland blir det så fel – och ibland blir det helt rätt.
Muna – Crying On The Bathroom Floor
Lättillgänglig gothpop när den är som bäst. Hitvänlig och avgrundsdjup.
London Grammar – Rooting For You
Sånginsatsen på den här är helt jävla enorm.
Årets jogginglåt
Cloud Nothings – Wasted Days
Alltid denna. Går typ sönder varje gång.
Årets musikvideo
The Blaze – Virile
Årets att-bearbeta-sorg-och-inse-att-man-inte-vill-lära-sig-nåt-skiva
Mount Eerie – A Crow Looked At Me
Så mycket sorg och så mycket råhet att det nästan blir olyssningsbart.
Årets live
Oh Sees på Way Out West
Priests på Roskilde
Årets tråkigaste avsked
Matriarkatet. Ni hade ju bara börjat. Sista singeln 5/5 är emellertid att sluta med flaggan i topp.
Årets svenska skivbolag
PNKSLM. Tack för allt!
Årets låt om amerikansk fotboll
John Maus bestämmer sig för att sjunga om amerikatternas favvosport och allt är precis som det ska vara.
Årets comeback
John Maus, givetvis.
Årets poddar
Hemma Hos Strage
Singelfesten
Creepypodden
DJ 50 Spänn
Della Monde
Lilla Drevet
Årets uppryckning
The Clientele gjorde sin bästa platta sen 2005 års Strange Geometry.
Årets helvete va bra som bara dök upp från ingenstans!
Sarah Klang och denna:
Årets musikstad
Malmö, som också bär på landets finaste klubb: Plan B.
Årets närkontakt
När jag fick för mig att ta mig upp på scen för att ge Cole Alexander i Black Lips en puss på kinden ... och någon förevigade det hela ... och Black Lips spred klippet via sin Instagram. Mina 2 seconds of fame.
Och med det vill jag tacka för mig för den här gången. Gott nytt.
... Just det, min lista med favoritlåtar 2017. Drygt tio timmar musik. Håll till godo!
LÄS OCKSÅ: Årets bästa album 2017 – redaktionens val