Borgholm Brinner 2018 - "Det är ni som är stjärnorna på slottet!"

Borgholm Brinner 2018 - "Det är ni som är stjärnorna på slottet!"

In Flames har i helgen genomfört sin första egna festival och detta visade sig vara ett för oss besökare alltigenom lyckat påhitt. En scen, två dagar, drygt fyra tusen i publiken varje dag och fem band som spelade vardera afton. Ett perfekt koncentrerat festivalformat och med en inramning i Borgholms gamla slottsruin som höjde konsertupplevelserna ytterligare ett par snäpp.

Mixen av musik är bred, även om allt kan sägas falla inom begreppet hårdrock, möjligen undantaget Danko Jones som spelar mer av bluesig rock, eller "tunggung" som Anders Fridén säger när han citerar sin pappa. Graveyards 70-talsdoftande hårdrock hör också till det i sammanhanget mer lättsamma. Comeback Kid, Refused och Raised Fist står tillsammans för inslaget av vild och kaotisk hardcore/punk. Tribulation plockar härligt respektlöst från death, goth och black metal medan Satyricon bjuder ren och sofistikerad black metal. Och så naturligtvis huvudbandet In Flames själva som tillsammans med genrebröderna i Dark Tranquillity bjuder på sin egen patenterade melodiska göteborgsdöds.

LÄS OCKSÅ: Hjärtevärmande dödsmetall av genuint göteborgskt snitt

Det som framför allt är gemensamt för banden är dock att de förmår leverera riktigt, riktigt bra live och det gör de med råge. Bidrar till upplevelsen gör också miljön i slottsruinen. De tunga slottsmurarna förbättrar helt klart förutsättningarna för banden som spelar tidigt i eftermiddagssolen, ett solsken som annars kunde förta stämning något när det gäller sån här musik.

De internationella inslagen blev något mindre än planerat då först i ett tidigt skede Anthrax hoppade av - vi får ändå förlåta dem att de valde att istället följa med Slayer på det bandets avskedsturné världen runt. Sedan ställde Bullet For My Valentine in. En del sörjde givetvis det, men vi var samtidigt många som gladdes när det visade sig att ersättningsband blev inga mindre än Refused. Dennis Lyxén med glada mannar spelar upp till dans med sin ilsket engagerade hardcore punk. "Känner ni er redo för lite riktigt go' revolutionsrock nu?" som frontmannen uttrycker det i snacket mellan briljant sång, otippade höftrullningar och kast med medelstor mikrofon. En formidabel spelning där vi även fick chans att uppleva den färska låten Blood Red. Det låter mycket, mycket lovande inför nya platta som Lyxén lovar kommer "nån gång", men förhoppningsvis under nästa år.

LÄS OCKSÅ: Hör ny låt från Refused 

In Flames själva bjöd på båda kvällarnas avslutning, recension från första kvällens höjdarspelning kan du läsa här. Den andra kvällen var vi många som hoppades att få oss till livs ett helt nytt set, gärna fyllt av mer ovanliga livelåtar. Detta uppfylls delvis med inslag som Like Sand, The Jesters Dance och Ordinary Story. Men framför allt överraskar bandet med att på scen komplettera med en stråkkvartett för kvällens tre första låtar. Det blir så bra. Även resten av kvällen är Fridén och övriga i bandet på sitt mest strålande humör. Frontmannen bollar skämt och kärleksförklaringar med publiken, "Ni betyder allt för oss, In Flames är ingenting utan er, ingenting!" och "Det är ni som är stjärnorna på slottet!" Publiken ger all sin kärlek tillbaka och är med på varje detalj och varje uppmuntran att delta med sång, hoppande, händerna i luften och tända mobiler i sammetsmörkret. Kärlek, svett och lite tårar. Ännu en fantastisk upplevelse och en avslutning väl värdig dessa två dagar.

Borgholm Brinner hölls i år för första gången, men redan innan genomförandet har det hintats om att det kan bli fler somrar med hårdrocksfestival på slottet. Anders Fridén uttalande från scenen på lördagskvällen tyder på en vilja till det. Slottschefen Jan-Åke Johansson har sagt att festivalen var jättetrevlig och arrangemanget över förväntan väl organiserat.

LÄS OCKSÅ: Metal, mystik och en nypa androgyn mystik 

Ljudet på konserterna var genomgående mycket bra, oavsett var en stod på borggården. Banden som gästade festivalen tycks genomgående mycket nöjda, visst det är inte ovanligt att höra att artisterna är glada att vara inbjudna till "just denna festival", men känslan är att de verkligen uppskattar arrangemangen. Kanske att det mindre formatet för dessa internationella band känns intimt på ett bra sätt. Publiken mottog och bejakade också samtliga band med stor kärlek och respekt. In Flames har säkerligen också varit måna om att ta hand om sina gästande kolleger på bästa sätt.

En anmälan om sexuellt ofredande på fredagen gjordes. Det är oerhört viktigt att detta tas på allvar. Överlag visade dock de tusentals hårdrockande fansen att de är en mycket trevlig publik att ha att göra med. Det dricks (oftast) lagom med öl, headbangas och rockas som om det inte finns någon morgondag. Sedan cyklar hundratals av besökarna stilla hemåt i den vänligt ljumma sommarnatten.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA