Årets bästa enligt Daniel Horn

Årets bästa enligt Daniel Horn

Varje år är ett bra albumår – om man är en albummänniska. Jag älskar (fortfarande) idén med album, trots all världens hets och rastlöshet. Den röda tråden och att se musik som en resa är något fint som vi ska vårda. Därför är min etta också ett klassiskt album där det finns en nerv från första till sista ruta. Som ett nyårsfyrverkeri slutar så gott som varje “låt” på plattan med en ren explosion.

Resten på min albumlista bör ses som goda tvåor. Beroende helt på vilken dag det är, vilket humör man är på. Men jag gillar goda blandningar och här finns förhoppningsvis något för alla smaker.

ETTAN: Jon Hopkins – Singularity

Här finns inga onödiga ytor, ingen utfyllnad. Det är som att Jon Hopkins under sina 17 år i branschen sakta men säkert arbetat sig fram mot det här fulländade verket. Hans sätt att hantera ljudvågor är häpnadsväckande. Det är dramatiskt utan att slå på stora trumman. Det är omsorgsfullt bearbetat utan att bli för mycket. Jag kan bara tänka mig hur mycket ljud han faktiskt har raderat i jakten på den ultimata kärnan. Det är så mycket du hör i det här, som du faktiskt INTE hör, om man får uttrycka sig flummigt.

TVÅORNA:

Cupcakke – Ephorize

Kikagaku Moyo – Masana Temples

Parcels – Parcels

Cloud Nothings – Last Building Burning

Wild Nothing – Indigo

Holy – All These Worlds Are Yours

Ron Gallo – Stardust Birthday Party

Jean Deaux – Krash

Amen Dunes – Freedom

The Embassy – White Lake

Maxo Kream – Punken

Mitski – Be The Cowboy

King Tuff – The Other

Robyn – Honey

Empress Of – Us

Sarah Klang – Love In The Milky Way

Iceage – Beyondless

The Body – I Have Thought Against It, But I Can’t Any Longer

Les Big Byrd – Iran Iraq IKEA

Christine And The Queens – Chris

The Internet – Hive Mind

Peter Bjorn And John – Darker Days

Spiritualized – And Nothing Hurt

Amyl And The Sniffers – Big Attraction & Giddy Up

Princess Chelsea – The Loneliest Girl

Gaika – Basic Volume

Viagra Boys – Street Worms

DJ Koze – Knock Knock

Anamon – Purple, Green, And Yellow

Connan Mockasin – Jassbusters

Unknown Mortal Orchestra – Sex & Food

Neko Case – Hell-On

Jättedam – Eftersom Ingen Frågade

Molly Burch – First Flower

Say Lou Lou – Immortelle

Sista Bossen – Tio Låtar Om Privilegierat Lidande

Georgia Anne Muldrow – Overload

John Maus – Addendum

Amnesia Scanner – Another Life

Inre Frid – Midnatt Råder

Alla album hittar du som en Spotify-lista här eller här:

ÅRETS LIVE: John Maus – Roskilde

Visst fanns det väl några frågetecken. Den här dundrande maskinen till enmansshow/weirdo karaoke hade blivit med band och hur skulle då musiken förändras? Märkligt nog inte mycket utan mer nyanserat och så blev den mer organisk, som sig bör. Så vackert att se John tillsammans med sin bror. Så hemskt att samma bror dog bara några veckor efter festivalspelningen. Joseph Scott Maus blev bara 30 år. Vila i frid.

ÅRETS STÖRSTA BESVIKELSE: Anderson .Paak – Oxnard

Smakprovet Tints som gästades av Kendrick Lamar hintade om stordåd, och så kom då fullängdaren och luften gick ur allt. Förra plattan, Malibu, hamnade högst upp min årsbästalista 2016. Den här kvalar inte ens in på min topp 50.

ÅRETS BÄSTA SNABBASTE ALBUM: Sista Bossen – Tio Låtar Om Privilegierat Lidande

Tio låtar på tio minuter. Tio låtar som får plats i en ursnygg sjutummare. Tio låtar som sammanfattar Malmös finest exemplariskt. Malmös röjigaste rockare.

ÅRETS ÅTERUPPTÄCKT: Dusty Springfield

Jag har förmodligen inte gett henne tillräckligt med chanser sedan tidigare men mycket av mitt 2018 kretsade kring Dusty Springfields alla välgärningar i form av själpumpande superhits.

ÅRETS EGENSINNIGASTE: Vanligt Folk – Hambo

Dessvärre mäktade GAFFA inte med att recensera den här plattan där göteborgarna återigen bevisar hur man kan skapa musik som faktiskt känns helt igenom unik.

ÅRETS GÖR ALLT RÄTT-ARTIST: Dua Lipa

Hennes samarbete med Calvin Harris (One Kiss), Silk City (Electricity) och Blackpink (Kiss And Make Up) är helt fläckfria och fantastiska. Varje gång det släpps nåt Dua Lipa-relaterat lyssnar jag. Hennes spelning på Roskilde var också helt galen och så befriande när det startades moshpits rakt framför henne. Det finns inte längre några regler när kidsen får röja.

ÅRETS BÄSTA LÅT: Wild Nothing – Canyon On Fire

Det där är ju såklart en dag till dag-känsla men jag bestämde mig för att Wild Nothing hade gjort årets bästa låt och mycket hänger på introt och hur gitarrerna leker med varandra. Jag berättar mycker mer här.

ÅRETS FUCK YOU: Kanye West – Lift Yourself

Och uppenbarligen även den låt jag har spelat mest i år. Fascinerande var ordet. Jag skriver mer om den här.

ÅRETS MEST FÖRBISEDDA: Georgia Anne Muldrow – Overload

Den här pangplattan – där innehållet kan beskrivas som futuristisk soul – är makalös. Ingen recenserade skivan här i Sverige. Inte ens vi på GAFFA, men jag hoppas att i alla fall någon mer på våra breddgrader kan hitta till albumet genom den här listan.

ÅRETS MUSIKVIDEO: The Blaze – Queens

Det har kanske blivit lite tjatigt att älska sönder och samman The Blazes musikvideor, men är det så konstigt då, när allt är så himmelskt snyggt och känslosamt? Den här om djup vänskap som går sönder på grund av död känns i hela kroppen.

ÅRETS REFRÄNG: Kendrick Lamar – All The Stars (With SZA)

När SZA:s helt enorma register tar över den här dängan är jag totalsåld. Tidigare i år lät hon meddela att hon drabbats av permanenta röstproblem. När detta senare visade sig inte vara fullt så allvarligt drog jag och förmodligen en massa andra en lättnandets suck. SZA behövs.

ÅRETS OMSLAG: Sarah Klang och ShitKid

Episkt är bara förordet. Grymt jobbat Emil Agrell som fotade men givetvis också Sarah och ShitKid-Åsa som kom med idén!

gallery_large

ÅRETS BÄSTA LÅTAR:

Musik som definierar mitt 2018. Följ den via Spotify eller lyssna direkt här:

ÅRETS HUMORSERIE: Sally4Ever

Brittisk mörk och sjuk humor med en twist. En handfull karaktärer att döda för. Firmafesten-avsnittet är fullkomligt genialt! Jag hoppas verkligen på en fortsättning och med den bisarra avslutningen känns det lovande ...

ÅRETS MEDARBETARE:

Ursäkta då men jag blir nästan lite rörd när jag tänker på det engagemang som GAFFAs skribenter och fotografer drivs av. Vi hjälper varandra, kritiserar på ett konstruktivt sätt och ger grymma tips. Jag blir bara varm i hela hjärtat när jag tänker på det. Och så kul att vi äntligen drog igång en podd! Ni är fan bäst.

Gott nytt!


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA