x

"Cortex är lite som trollkarlens hatt"

"Cortex är lite som trollkarlens hatt"

13 december kan alla Cortex- och Wadling-fantaster skatta sig lyckliga, vi bjuds nämligen på ännu en omgång outgivet material. Den flådiga utgivningen kommer inkludera en osläppt låt som fått se sig moderniserad, en booklet med tidsskildrande Göteborgs-bilder från Cortex 1987-sessions och som grädde på moset en liveplatta mixad av ingen mindre än producentlegendaren tillika Freddies andra hälft i Blue For TwoHenryk Lipp. 

Inför släppet tog vi kontakt med forne Cortex-medlemmen Pontus Lidgard och Henryk Lipp för att få ett grepp om de mytomspunna studio-timmarna i bandets slutskede och vad vi kan förvänta oss av Cortex i framtiden.  

Vad förledde de avbrutna inspelningarna 1987? 

P: Det finns ju många spekulationer och uppfattningar kring detta, men den bakomliggande orsaken är att Freddie ville gå vidare. Konceptet Cortex hade ju funnits sedan 80/81, och det blir många år för någon som Freddie som alltid ville röra sig framåt och inte fastna i ett format. Blue For Two började lyfta, Fläskkvartetten var på gång, och han började dessutom planera för en solokarriär. 

Hade spänningarna inom bandet någon effekt på det inspelade materialet?  

P: Inte spänningar, för så upplevde vi inte de sessionerna, utan tvärtemot en rolig och kreativ inspelning. Däremot fick jag och Fredrik större utrymme att skriva material till plattan, vilket kanske berodde på att Freddie till viss del hade tankarna på annat håll ... 

Vad minns ni från den här tiden?  

P: Efter att 1987 släpptes förra året så kan man väl säga att minnet friskats upp! Det var ett slags tidskapsel som öppnades, och även om jag inte kom ihåg riktigt alla låtar så finns många detaljer från inspelningarna kvar; var vi spelade flipper, åt kebab, Jean-Louis uppmickade fågelbur och liknande väsentligheter. Från tiden i allmänhet har jag en tydlig minnesbild, inte minst hur Haga såg ut under 80-talet.

Hur var det att spela in med Freddie i högform?  

P: Enkelt! Tacksamt. Freddie kunde krama en melodi ur en gråsten, så även den enklaste låtgrund man presenterade lyfte till oanade höjder. Det gjorde också mycket att han släppt basen och bara fokuserade på sången, det tycker jag hörs på både 1987 och nu på ClosureFredrik Strage sa något i stil med att Freddies röst vid den här tiden var som en svetslåga, mycket välfunnet. 

Henryk, du har som bekant musicerat med Freddie i annan konstellation, hur var det att jobba med din gamla kollega på det här sättet?  

H: Formen liknade rutinerna i vårt samspel genom åren. Freddie kom in och sjöng med sin unika “Freddie-energi” och jag spelade studio som är mitt instrument. Det häftiga var att få jobba med den gamle Freddie i sin bästa kompromisslösa form. Wow! Jag blev också starkt berörd av det musikaliska mötet mellan Freddie och Annika. Så jävla fint och sannerligen ett "Closure". 

Vad kan vi förvänta oss från det kommande släppet?  

P: Vi kan förvänta oss en mycket vacker Sea Of Lunacy, som kanske överraskar i sin genre. Och så vill vi, som alltid, ta ett större grepp än att enbart släppa musik. Förra gången samarbetade vi ju med Göteborgs Stadsmuseum, nu lyfter vi detta släpp till ett konstprojekt. Förutom plattan släpper vi en booklet med bilder av Annika Elisabeth von Hausswolff med flera fotografer, aldrig tidigare visade, som dokumenterar bandet och miljön i Haga där vi bodde, repade, spelade in och gjorde konserter. Dessutom visas dessa bilder samt teckningar och grafik av Freddie på Galleri Hammarén. Vernissage och releasefest 12 december kl 17-20, utställningen pågår till 18 december. Utöver det innehåller sida B, det vill säga live-sidan, ett par låtar som vi inte spelade så ofta, och som inte är tidigare utgivna; 59 to 1 av Tuxeedo Moon, och Tidal Wave, en Freddie-låt som fångar tidsandan bra.

H: Gammalt blir som nytt och det nya hämtar kraften i backspegeln. 

Hur kommer det sig att ni sparade på dessa låtar när ni släppte outgivet material förra gången?  

P: Det fanns andra planer för Sea Of Lunacy som vi inväntade skulle falla på plats. Men när Annikas bildmaterial och idén kring det visuella konceptet började ta form i våras så valde vi den här vägen istället. 

Ni har tidigare sagt att detta är som att avsluta en flik, betyder detta ett bokslut för Cortex?  

P: Nja, Cortex är lite som trollkarlens hatt, det skuttar ut saker när man minst anar det. Men det är ett bokslut över 1987-sessionerna, den saken är nog klar!

SENASTE: Gröna Lund med stort släpp


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA