x

"Grunden var klar på någon minut" – Låt För Låt med Beverly Kills

"Grunden var klar på någon minut" – Låt För Låt med Beverly Kills

17 april släppte Beverly Kills EP:n Elegance In A State Of Crisis. Vi bad bandet informera oss mer om det hyllade släppet – låt för låt. Läs om låtarna samtidigt som du lyssnar på EP:n:

1. Divine

– Det är på ett sätt lite ironiskt att vi gör just den här texten hos GAFFA just eftersom att ursprunget till Divine har med GAFFA att göra. Alma hade varit med och gästat det allra första avsnittet av GAFFA-Podden, hennes första poddmedverkan någonsin, och var rätt nervös för att höra slutreslutatet. Hon klarade inte av att lyssna på det, så hon satte sig och spelade synt istället. Där föddes idén till Divine. Den togs till repan där vi tillsammans kokade ihop skelettet till låten och några månader senare debuterades den som öppningslåt när vi spelade på Studio HPKSM i början av 2019. Vi har nog aldrig öppnat med någon annan låt sedan dess. 

2. New Year’s Eve

– Historien om New Year’s Eve börjar julen 2018. Hemma hos Almas föräldrar står ett piano som ärvts från hennes farfar, och som hon använt flitigt under hela hennes uppväxt. Det pianot har visat sig kanalisera någonting magiskt ur henne. Varje gång hon sätter sig vid det (vilket är relativt säsongsburet, hon är mest där under sommar eller jul) skrivs någonting som nästlar sig in i Beverly Kills. En av låtarna som skrevs på “det Westerlundska pianot” var just New Year’s Eve, som fick en omarbetning två-tre gånger. Vi var osäkra på om den skulle passa in på EP:n, men efter lite övertygelse från Welfare-gänget fick den stanna. Garanterat inte den sista gången ni hör en låt ifrån det Westerlundska pianot.

3. I Dreamt In Commercials

– Viggo påpekar ofta att vi är jättedåliga på att hålla oss från att spela osläppt material live. Så fort vi är nöjda med en låt så kan den lika gärna dyka upp i setlisten nästa spelning, och ersätta redan släppta låtar. I Dreamt In Commercials är ett sådant fall. Den skrevs på cirka fyra timmar och är i princip oförändrad sedan det första utkastet vi spelade in på mobilen. Första gången vi spelade den var när vi höll en visning för musikvideon till In This Dim Light, och låten fick så många fina och peppande kommentarer att den fick en permanent plats i setet. Då blev det plötsligt ännu roligare att spela osläppt material långt innan låtarna spelas in, och det kommer vi garanterat fortsätta med.

4. A Scarlet Night

– Den äldsta låten på hela Elegance. Alma jobbade inom den glorifierade titeln house keeping (läs: hon städade hotellrum) på Gothia Towers under sommaren 2018 och slutade mycket tidigare på dagarna än John, och hade därav mycket tid att sitta hemma och skriva. Hon gjorde en demo på introslingan via en Casiotone CT-460 som hon haft sedan 13 års ålder, ackompanjerad av en RE-20 Space Echo och Boss fantastiskt roliga trummaskin Dr. Beat. Slingan parades ihop med en refräng som John hade skrivit till en ännu äldre, men skrotad låt, och började ta ordentlig form. Vi skrev klart den på ett rep precis efter en period där vi ansåg att vi hade haft “många spelningar”. I verkligheten hade vi spelat fyra gig inom loppet av en och en halv månad. Även om det visade sig vara en bråkdel av vår live-insats för 2019, lärde vi oss en viktig tradition av att skriva bland annat A Scarlet Night: Repa två gånger i veckan – ett rep för att jobba på nytt material, ett rep för att öva setlisten.

5. Seven Sisters

Seven Sisters hade aldrig fötts om det inte vore för att Johns Boss DD7-delaypedal gick sönder precis innan vi skulle spela på PSB i Stockholm. Han fick nödlåna en Boss DD3 av Biancas frontman Nikolas och har aldrig velat röra en nyare modell någonsin igen. Delay-melodin i Seven Sisters skrevs av en slump när han testade den i replokalen efter att ha fått låna sin styvpappas exemplar, och när Hampus hakade på med det tillhörande trumkompet var grunden klar på någon minut. Refrängen skrevs lika fort, en stund efteråt i samma spontanitet. Alla var nöjda med strukturen och tyckte den var helt redo nästan direkt, förutom John som surade över att det behövdes en brygga eller något innan outrot. Det var inte förrän vi spelade in den som han tyckte att Seven Sisters var bra som den var. Och då hade vi ändå spelat den live i mer än ett halvår.

 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA