x

BÄST JUST NU: Obäddad rå punk om toxisk maskulinitet

BÄST JUST NU: Obäddad rå punk om toxisk maskulinitet

Shlug – The Scent Of Roy Keane

Att ifrågasätta toxisk maskulinitet genom punk – du har hört det nyligen via Idles och våra egna Viagra Boys och nu senast hör vi det från Cardiff med det unga bandet Shlug bestående av Ethan Poole, Francis James och Ellis Acton-Dyer.

Den i dessa EM-tider passande titeln The Scent Of Roy Keane är en total punksmocka som vissa säkerligen kan hävda känns lika obäddad som The Libertines tidiga sound. Men här är mindre melodi, mer punk, mer rakt på sak. Ingen återvändo, målet är avgrunden.

"Written in a point of adolescence, The Scent Of Roy Keane tackles masculinity along with the question - what really turns a boy into a man? Is it through protein shakes? Or is it by pissing all over the seat? Either way, you decide. Just get the conversation going", har sångaren Ethan Poole sagt om låten.

Det ska tilläggas att det här är bandets första singel och att den släpps via Disobedient Records som fullständigt häver ur sig kvalitetspunk från de brittiska öarna. Samma bolag har släppt grejer med Falkirks Permo och Manchesters DeafDeafDeaf, två band som tidigare har synts i GAFFAs listor över veckans bästa låtar och blivit Bäst Just Nu-stämlade. Håll koll på exakt allt detta!

Här är årets mest kritikerhyllade album hittills

Engelska Wolf Alices tredje studioalbum Blue Weekend, som släpptes förra veckan, har tagits emot med hyllningar av kritiker och fans över hela världen.

Fullängdaren är årets högst rankade album hittills på webbplatsen Metacritic, där man samlar ett stort antal engelskspråkig medias recensioner och räknar ut snittet med skalan 0 till 100. Här får albumet betyget 97 av 100.

Det engelska musik- och kulturmagasinet NME har till exempel gett albumet 5 av 5 möjliga stjärnor och skriver i sin recension: "Another Ice-cold masterpiece that further cements [Wolf Alice's] place at the top of British music,". The Telegraph, The Guardian, The Independent och DIY Magazine ger också toppbetyg.

GAFFAs recensent Jonathan Sindihebura är dock inte helt övertygad, nöjer sig med 3 av 6 och skriver bland annat:

"Värst är det när det blir så. När det låter som Beach House för Rix FM på delar av Lipstick On The Glass, och när det låter som Cigarettes After Sex för pietister på första halvan av How Can I Make It OK? Bäst är ändå den finpolerade, välgenomtänkta, urrena produktionen. Det går att nöja sig med den och flyta med. Bli däremot inte besviken om du dyker ner för att söka efter något djupare och inte hittar mycket på havsbotten."

Lyssna på skivan och skaffa dig en egen uppfattning:

Här festar Kulusevski med 1.Cuz – nu har han covid-19


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA