x

31 färska skivor du bör kolla in

31 färska skivor du bör kolla in

OBS! En spellista med alla skivor hittar du längst ner i artikeln.

Lorde – Öppningsspåret The Path tar med chorus-dränkta gitarrer avstamp i en förtrollande, keltisk värld som för tankarna till Kate Bush eller Bat For Lashes, men mynnar successivt ut i någon sorts gryning. Med låtar som CaliforniaSecrets From A Girl (Who’s Seen It All) och Mood Ring känns resten av albumet som en sol som bara fortsätter gå rakt upp i zenit. Lorde lämnar mörkret och träder in i ljuset. - Jonatan Södergren

Darrin Bradbury – Den Nashville-födde excentrikern är svår att få ett grepp om, men svaret på vem som uppskattar hans musik är däremot enklare. Bradbury skriver musik för den cyniske, ångestridna lyriknörden som känner igen sig i raden “I got rattlesnake boots and a tinfoil hat”, som han sjunger i albumets låt Busted World. - Ida Bongs Olsson

Deafheaven – Spröda gitarrer och kyliga keyboards brer ut sig i alldeles för långa låtar och George Clarke imponerar inte alls med sin tillbakahållna rensång. Med ytterligare en trummis kunde det ha blivit medryckande, men varken melodier eller refränger verkar vara skapade för att bli ihågkomna. Ljudbilden är gäll, platt och lika intetsägande som konvolutbilden. - Kristofer Hadodo

Timbuktu – "Tolv låtar med flaskpost till framtiden, med trauman transformerad till glädje, ett afrosvenskt perspektiv på samtiden och framför allt ett firande", säger Timbuktu i ett pressmeddelande och fortsätter: "Det är hiphopmusik på svenska om vårt Sverige. Merparten är skrivet och inspelat under det omvälvande året 2020." Skivan blir hans tionde i ordningen och är producerad av Chords & Collén. Utöver det har Jason arbetat med Julimar Santos, Ketil Jansen (Lemaitre) och Minna Koivisto.  

Shire T – Den ena halvan av Maribou State skickar ur sig en berg- och dalbanehistoria till dansplatta. Som att han inte riktigt har bestämt sig om han vill skapa vocalspäckad techno, acid house, disco eller mer emotionell dansmusik, så han gör allt. Och hur han får ihop det är minst sagt imponerande.

Bonander – Ellinor Sterner Bonander har ett sound som tänjer på gränserna men som samtidigt fortsätter tilltala massorna. Med en röst som påminner om legenderer som Björk och Kate Bush, håller hon lyssnaren på tårna med sin kombination av mörk och dramatisk pop och experimentella elektroniska element.

Angel Olsen – Sänder ut en cover-EP, där hon bland annat tolkar Billy Idol.

Between The Buried And Me – Progressiv metal som bär på allt från death metal, melodisk rock, blues och jazz.

David Duchovny – Skådisen har släppt ett indierock-kompatibelt verk där han ibland låter som en blandning av The National och Coldplay (Everything Is Noise).

The Joy Formidable – Ett alternative rock-band från Wales. Skapar snirkliga melodier och låtar av  komplicerad och konstlad (i positiv bemärkelse) art.

Kam-Bu – Från sydvästra London kommer den här artisten som är en av de mest intressanta inom UK rap. För vänner av drill och grime.

Kool & The Gang – Storbandsfunk.

Kunzite – Ratatat-medlemmen skapar musik som påminner om Ratatat men som också bär på sång. Resultatet lutar lite åt Tame Impala.

Martha Wainwright – Hennes femte album är enligt egen utsago (och med glimten i ögat) hennes Kanada-platta, då hon har återvänt till landet och även använder sig av Toronto-bördiga musiker samtidigt som Pierre Marchand producerat.

Orla Gartland – Lyxig indiepop för vänner av Dodie och Billie Eilish.

Shannon & The Clams – Från garagepunk till garagerock till en platta som ibland känns lite retrosoulaktig.

Sturgill Simpson – Alla americana-vänners stora hjälte.

Wanda Jackson – När rockabillyikonen tog farväl av scenen, 2019, passade hon på att spela in en skiva med Joan Jett. Här är resultatet.

Wolves In The Throne Room – Har genom åren fått dras med stämpeln hipster-metal och den här black metal-skapelsen kommer förmodligen inte ändra på det. Vackert, stilrent och snyggt förpackat.

Zahn – Noiserock skapat av Nic Stockmann (Heads., ex-Eisenvater) Chris Breuer (Heads., ex-The Ocean) och Felix Gebhard (i Einstürzende Neubautens liveband). För vänner av Metz, The Jesus Lizard, Torche och Red Fang.

Badge Epoch – Den här fredagens mest eklektiska skapelse. U.S. Girls-kopplade Max Turnbull skapar ibland knasig 70-talsminnande psychflum med tvärflöjt, och ibland rena ljudexperiment. Ibland svänger det satan, ibland inte alls.

Villagers – Mer timid singer-songwriter-pop från den irländska gruppen.

Fink – Akustisk och innerlig indiefolk för lägerelden.

Quickly, Quickly – Funkig och ibland lo-fi-ig indie med hiphop-kompatibla beats.

Cartel Madras – Systrarna Bhagya "Eboshi" Ramesh och Priya "Contra" Ramesh från Calgary skapar intensiv hiphop.

Palmistry – Framtidens pop eller "hybridized pop" som han själv kallar det. Sparsmakat och effektberikad sång.

Ulver – Metal and beyond-bandet från Norge sänder ut en liveplatta.

Tobias Bernstrup – Har tidigare samarbetat med akter som Trans-X, Apoptygma Berzerk, Martial Canterel, Xeno & Oaklander, Lebanon Hanover, Hante och She Past Away. Som solo går han in i synthwavens monumentala ljudbild.

Warkings – Power metal.

Jake Bugg – Det här albumet föregicks av tre singlar: Kiss Like The Sun, skriven med Andrew Watt (Post Malone bl.a.), All I Need producerad av stjärnproducenten Steve Mac och senaste singeln Lost. Låtarna och albumet sägs markera en nystart för Bugg efter att ha sajnat med RCA Records.

Songs Of Boda – Med bakgrund som musiker med Daniel Norgren och Rambling Nicholas Heron har Daniel Skoglund skapat ett eget skrå via Songs Of Boda. Det nya albumet Garland beskrivs som "mycket americana men samtidigt ändå väldigt svenskt". Vintage-gitarrer och svajiga syntar, säckiga virvlar. Songs Of Boda hittar inspiration från namn som Hiss Golden Messenger, A.A. Bondy och Moondog.

Exakt alla släpp hittar du i den här spellistan. Bara att plocka ut det som lockar mest!


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA