x

ERSÄTTARNA: Black Sabbath del två – kaos av medlemsbyten ledde till återförening

ERSÄTTARNA: Black Sabbath del två – kaos av medlemsbyten ledde till återförening

ERSÄTTARNA är en artikelserie som tar upp hur band förändras genom att vissa av bandmedlemmarna ersätts under åren av nya förmågor som tar vid. Antingen genom avhopp, eller att någon får sparken eller kanske rent av måste ersättas på grund av dödsfall. Orsakerna är många och åsikterna likaså huruvida ett band ska fortsätta i all evighet oavsett medlemmar, eller om det är värdigare att avsluta när inte originaluppsättningen är intakt. GAFFAs Jim Knutsson skriver om del två av Black Sabbaths väldigt struliga historia.

Sångaren Ozzy Osbourne hade i slutet av 70-talet fått sparken och trummisen Bill Ward hade hunnit lämna bandet på grund av alkoholism när del två av historien tar vid 1982. Vid mixandet av ett livealbum så blev gitarristen Tony Iommi och basisten Geezer Butler så oense med nya sångaren Ronnie James Dio att samarbetet föll samman. Nya trummisen Vinny Appice försvann i samma veva för att istället jobba på bandet Dios debutalbum. Medan Black Sabbath skulle återfödas med Deep Purples tidigare sångare Ian Gillan och en numera nykter Ward bakom trummorna igen.

Bandet fick med andra ord ännu ett sound då rösten är ett så starkt signum och Ians register rör sig allt från ett lågt growlande till högtoniga skrik. Trummandet kändes också oinspirerat då Ward fortfarande kämpade med sin alkoholism. De humoristiska texterna passade inte ett band som Black Sabbath och floppen var ett faktum. Detta medan Ozzy Osbourne firade framgångar med sitt soloalbum Speak Of The Devil där han framförde många gamla Black Sabbath-låtar. Medan Black Sabbath själva började att spela Deep Purples Smoke On The Water som ett extranummer live.



Ward hoppade av igen då han var rädd för att turnerandet skulle få honom att återgå till samma gamla dåliga vanor. Ian Gillan hoppade dessutom av bandet efter turnén för att återförenas med Deep Purple. Black Sabbath gav inte upp utan tänkte nytt och tog in en helt okänd sångare, David Donato, samtidigt som Ward kom tillbaka ännu en gång och lämnade ännu en gång. David fick sparken och hann inte ens spela in ett album med bandet och snart lämnade även basisten Geezer. Detta kaos utspelade sig tills originalmedlemmarna faktiskt återförenades för en spelning på Live Aid 1985, trots att de knappt pratade med varandra.

Något nytt album blev det dock inte med originalmedlemmarna utan istället blev gitarristen Iommis försök till ett soloalbum med flertalet gästsångare till slut Black Sabbaths nya album med Glenn Hughes på sång, som tidigare varit en mästare på att sjunga harmonier i Deep Purple och TrapezeDave Spitz var som en djurisk best på bas och Eric Singer som senare skulle bli mest känd för sin kattsminkade insats i KISS gick med i Black Sabbath på trummor. Och plötsligt började de att låta som en Love Ballads-samlingsskiva i singeln No Stranger To Love. 



Hughes kunde inte sjunga på turnén när han slogs med en i teamet bakom produktionen och skadade sig så svårt att han fick kasta in handduken. Istället kom Ray Gillen in med sin raspiga blues-orienterade rockröst, men nästan hälften av turnén fick ställas in då publikhaven var så glesa. Basisten Dave Spitz lämnade när det var dags för att spela in nästa skiva och mångfasetterade Bob Daisley ersatte, som ironiskt nog hade spelat med Ozzy Osbourne under hans solokarriär. Förutom att han även skrev texterna till det nya albumet så hann han inte bidra med särskilt mycket innan han också lämnade och tog med sig trummisen Eric Singer. Plötsligt lämnade även sångaren Ray Gillen den sjunkande skutan och bleka Tony Martin tog över mikrofonen på The Eternal Idol



Tony Martin kanske inte levde upp till det föregående albumets titel med att bli en varaktig idol, men äntligen hade de hittat lite fast mark att stå på när han valde att fortsätta på ännu en skiva.  Nya trummisen Cozy Powell som kunde spela lika tekniskt tajt mjukt som hårt skulle också skänka lite lugn. Men något som säkert skavde för den enda kvarvarande originalmedlemmen Tony Iommi var att basisten Geezer Butler valde att börja turnera med Ozzy Osbourne istället för att återgå till Black Sabbath. 



Det blev 90-tal och bandet släppte sitt femtonde album Tyr som var inspirerat av nordisk mytologi. Neil Murray spelade bas medan Tony Martin försökte hitta sin egen röst istället för att imitera vad han tänkte sig att Black Sabbath skulle vara. Detta gör också att det knappt går att höra vilket bandet en gång var, och bandnamnet blev smutskastat genom alla sina otaliga bandmedlemsbyten. Till och med keyboards letade sig in med hjälp av den femte och nästintill osynliga bandmedlemmen Geoff Nicholls och bandet stod vid ruinens kant.



Då kom plötsligt de gamla bandmedlemmarna från 80-talet, sångaren Ronnie James Dio och basisten Geezer Butler, på att de borde återförenas ihop med trummisen Vinny Appice och bli till den kvartett de hade varit efter att Ozzy Osbourne hade fått sparken. Gitarristen Tony Iommi såg sin chans att få tillbaka lite heder i bandet och sparkade därmed alla nuvarande bandmedlemmar och idén blev till verklighet när Dio sjöng om datorgudar.

Konflikterna dem emellan fortsatte i vanlig ordning samtidigt som fansen började bli lite intresserade igen efter tio år av svalt intresse. Ozzy Osbourne meddelade att han skulle avsluta sin solokarriär och bjöd in Black Sabbath som förband på sina två avslutande spelningar, ironiskt nog. Något Dio vägrade att ställa upp på då han ansåg Ozzy vara en clown och han insåg också att risken fanns att originalbandet skulle vilja återförenas. 



Som vanligt så höll det inte särskilt länge utan till nästa skiva var Dio och Appice borta igen, när Judas Priest Rob Halford hade fått göra ett gästinhopp på sång under spelningarna som förband åt Ozzy. En röst som enkelt går från att sjunga genom ett growl från halsen till att nå falsett som spräcker glas.

Originalmedlemmarna återförenades på scen igen för en stund, även trummisen Bill Ward, och allt var som upplagt för en stor återförening som rann ut i sanden. Då intresset var svalt från Ozzys sida som hade klarat sig bättre på egen hand. Tony Martin gick konstigt nog med på att gå med i bandet igen när det vankades ny skiva och det gjorde han tillsammans med den nya bekantskapen och snabbspelande och tunga Bobby Rondinelli på trummor, som tidigare hade spelat med Rainbow som var Dios gamla band. Basisten Geezer Butler stannade kvar för stunden medan skivan gick oväntat bra i just Sverige.

 

Året efter, 1995, så återförenades inte originalbandet utan istället samma medlemmar som hade skapat Tyr. Inte riktigt vad fansen ville ha och nya skivan Forbidden sågades vid fotknölarna och karriären såg äntligen ut att vara över efter att Iommi hade hållit liket levande med konstgjord andning alldeles för länge. Inledningsspåret The Illusion Of Power gästades oväntat av rapparen Ice-T som levererade spoken word. Passionen var borta och det började rent av kännas pinsamt när de försökte bli ungdomliga genom att ta in en producent från rap metal-bandet Body Count.



Originalmedlemmarna återförenades äntligen live 1997 men det skulle dröja ända till 2013 innan de skulle släppa skivan 13, då utan trummisen Bill Ward som ersattes av Rage Against The Machines funkiga Brad Wilks. Då hade Ozzy även hunnit bli reality-tv-stjärna genom The Osbournes och nästan dö i en livshotande fyrhjulig motorcykelolycka. Inspelningarna med legendariska producenten Rick Rubin skulle visa sig bli tuffa då Iommi hade fått cancer, men musikaliskt var de äntligen tillbaka i form igen. 18 år efter den senaste skivan och 34 år efter att Ozzy hade fått sparken. Så här bra hade de inte låtit sedan slutet av 70-talet när de startade kaoset av bandmedlemsbyten genom att sparka sin frontman.



Vilken är din favorituppsättning av det ständigt föränderliga bandet?

LÄS OCKSÅ: ERSÄTTARNA: Black Sabbath del 1 – hur ersätter man en frontman?


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA