x

Kreativitet genom smärta och sorg

Kreativitet genom smärta och sorg

31-åriga Rumer gör sig väl i den tidlösa, eftertänksamma och lätt melankoliska änden av easy listening-genren. Hon är hälften engelska, hälften pakistanska och uppvuxen i en välmående miljö i Pakistan. Ett område som hon beskriver som stängt, utan Tv och annan yttre påverkan. Där den stora barnaflocken på sju syskon ständigt lekte, spelade musik och byggde upp sin egna lilla värld. Som 11-åring fick hon reda på att husets pakistanska kock hade haft ett annat än rent gastronomiskt förhållande med hen- nes mamma, och hade donerat avgörande säd till skördefesten. En uppväxt och ett erkännande som har haft väsentligt inflytande på Rumers personlighet och musik.

– Under min barndom upplevde jag en enorm känsla av frihet tillsammans med mina syskon (varav många är involverade i Rumers karriär idag, red anm.). Det har varit mycket stimulerande för fantasin och har medfört att jag alltid gör saker på mitt egna sätt. Jag hatar fasta regler och ställer alltid frågetecken, då jag har växt upp med tanken av att allting kan ändras och göras om.

När du blev 11 fick du reda på att ni bara var halvsyskon.

– Det var en enorm chock och öppnade en värld av smärta och identitetskris som jag inte visste vad jag skulle göra med. Jag kände en börda och ett ansvar som jag inte riktigt kunde hantera, men jag kom över det och nu har det istället blivit en del av min kreativa drivkraft. George Michael har sagt att det som driver honom och som har gjort honom till stjärna, inte är det han har utan det han saknar och det kan jag verkligen relatera till.

Att kreativitet inte bara skapas av glädje och lycka är Rumer ett levande exempel på. Låtskrivandet tog på allvar fart när mamman låg för döden.

– Kreativiteten har helt klart en förbindelse med smärta och sorg. Rent kreativt blomstrade jag kring smärtan när min mamma dog, eftersom jag ville acceptera den, jag ville känna smärtan helt och hållet. Jag slutade röka, dricka, till och med te och kaffe, slutade med att äta kött. Jag ville uppleva den här känslan ända in till benet. och det mesta är med på albumet.

Albumet, som bär titeln "Seasons Of My Soul", har varit ett av de nya stora i England under 2010. Fina försäljningssiffror och topplisteplaceringar, mycket radiotid och två Brit Award-nomineringar, har gjort den lite blyga sångerskan ett eftertraktat namn på de brittiska breddgraderna. Och det är inte bara folket som har talat, stora ikoner som Elton John och Burt Bacharach har lovprisat den duktiga sångerskan som tidigare hade dåligt självförtroende men ändå stor självtillit.

– Det är fantastiskt att dessa människor har sagt allt detta men mitt självförtroende är fortfarande lågt, det är min natur antar jag. Den sortens uttalande bemöts alltid med en gnutta misstro hos mig själv, jag är ganska osäker som person. Å andra sidan har jag alltid trott att jag haft det som krävs. Min asiatiska sida gör att jag arbetar stenhårt och följer mina drömmar och utsatta mål. Jag beslutade mig som 19-åring att bli professionell och jag har alltid uppfört mig och arbetat som ett proffs, även om jag inte fick betalt. Fastän jag varit nära att ge upp flera gånger längs vägen så har jag hela tiden hållit ut. Jag har haft tonvis med jobb att försörja mig med under tiden och jag har jobbat hårt. 

Rumers musik och röst väcker många referenser. det finns en antydan till Nina Persson och The Cardigans, där finns också ljud från stora kvinnor som Carole King och Carly Simon, men framför allt klingar Rumers rena och klara stämma såsom Karen Carpenter. Carpenter som i samarbete med sin bror Richard levererade ett pärlband av evergreens som står sig lika starka idag som när de skapades (främst) under 70-talet.

– Hon betyder verkligen jättemycket för mig. Hon är en av de största sångerskorna som någonsin har levt. Hennes liv var tyvärr för kort (hon avled i efterverkningarna av anorexia 1983, red anm.). Jag blir glad varje gång folk pratar om henne.

Dessutom har du skrivit hyllningen Aretha till en viss Franklin.

– Eftersom hon är en så stark och varm kvinna. Jag ville berätta en historia om hur musik kan hjälpa dig när du växer upp och är förvirrad och rädd. Och Aretha, "The Queen of Soul", omfamnar denna styrka och kraft som ingen annan kvinna kan.

Du har också en förkärlek till Judy Garland.

– Hon står över dem alla. Hon fångade mig när jag var ung. Hennes sårbarhet, hennes öppenhet och otroliga talang fann jag berusande, liksom miljontals andra också gjorde.

Vad tycker du om Rufus Wainwrights version av hennes Carnegie Hall-konsert?

– Jag är ett stort fan av Rufus och tycker att det var otroligt modigt och vackert gjort, men jag tror att även han måste erkänna att han inte är någon Judy Garland.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA