x

10 nya artister invalda i Swedish Music Hall Of Fame

10 nya artister invalda i Swedish Music Hall Of Fame

Grundtanken bakom Swedish Music Hall Of Fame är att hylla rikedomen i den svenska musikskatten och att bygga broar mellan generationer. De invalda måste ha skivdebuterat för minst 20 år sedan. Nu på morgonen går man ut med årets invalda och här hittas bland andra Håkan Hellström.
 
– Att få någon att nynna på ens melodi är det finaste pris man kan få som låtskrivare, och att få en sån här utmärkelse är inte illa det heller. Och i så fint sällskap. En tackar och bockar!, säger Håkan Hellström om utmärkelsen.

Här följer årets alla invalda med juryns motivering:

Povel Ramel

Povel Ramel var en av våra allra snillrikaste tillverkare av annorlunda och enastående schlagers, visor och jazz. Ständigt förnyande sig, evigt förbryllande. Han var redan från början långt ifrån de etablerade musikaliska huvudfårorna, hela tiden utforskande och utnyttjande musik från alla tider, genrer, världsdelar.

Povels pastischer och parodier var ofta bättre än förlagorna, texterna roligare och mer halsbrytande. Hela halva 1900-talet dominerade han underhållningen. Hasse Alfredson har sagt: "Povel är den störste av oss".

Magnus Uggla, Owe Thörnqvist, Robert Broberg och många rappare finns bland de som påverkats av Ramels underfundiga lekar med det svenska språket.  Även The Hives och The Cardigans har citerat Ramel som inspiration.

Baron Povel Ramel är en av den svenska musikhistoriens absolut största giganter.

Karin Dreijer

Med säregen röst och ännu mer säregna idéer om låtskrivande har Karin Dreijer omdefinierat populärmusik. Hon började på 1990-talet som frontfigur i det taggiga indierockbandet Honey Is Cool, fortsatte med sin bror Olof Dreijer i den lika suggestiva som radikala electroduon The Knife och gör i soloprojektet Fever Ray gåtfull avantgardepop. 

Medan de flesta stjärnor strävar efter att synas så mycket som möjligt har Karin Dreijer gömt sig bakom masker och gett lyssnarna en känsla av att hon inte tillhör denna värld, utan sjunger från en annan dimension. Samtidigt har hon studerat samtiden och i texterna berört ämnen som kapitalism, kön, makt och sexualitet. 

"Om du känner dig trygg i området där du arbetar så arbetar du inte i rätt område", sa David Bowie en gång. "Gå alltid lite längre ut i vattnet." Karin Dreijer går inte bara långt ut i vattnet. Hon djuphavsdyker i våra mörkaste drömmar.

Infinite Mass

1992 arrangerades rap-SM på Cirkus i Stockholm. Etta blev Infinite Mass. De gjorde stenhård politisk rap och blev kända i filmen "Sökarna" där de framförde sin omdebatterade hit "Shoot the racist", en reaktion på alla gånger de fått stryk för sin hudfärg. Gruppens sound skiftade från amerikansk östkust till västkust på debutalbumet "The inifinite patio" 1995 och uppföljaren "Alwayz somethang" två år senare. 

Influerade av sjuttiotalsfunk som Parliament skapade Infinite Mass gungande grooves med iskalla syntar och stöddiga texter som gjorde Rinkeby till det nya Compton. Rodrigo Pencheff, Amir Chamdin och Bechir Eklund samlade också ett hårt svängande liveband som flörtade med rock, electro och reggae i låtar som "Bullet" och "No 1 svartskalle". Infinite Mass är banbrytare inom svensk hiphop och föregångare till dagens gangsterrap.

George Riedel

Astrid Lindgrens ”Idas sommarvisa”, Jan Johanssons ”Visa från Utanmyra”, Monica Zetterlund i ”Sakta vi gå genom stan”, ”Danny’s Dream” av Lars Gullin. 

Alla tycks dom framförda rakt ur den svenska folksjälen, dom är lika mycket av svenskhet som sillen på midsommarafton eller starten i Vasaloppet första helgen i mars. Alla dessa stycken har en sak gemensamt: Georg Riedel.

Med egen och andras musik har denne Tjeckienfödde basist, arrangör och kompositör blivit en hörnsten i svensk populärmusik alltsedan debuten 1953. Han har samarbetat med några av våra största, utöver de nämnda även namn som Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström. 

Lyckligtvis har han inte nöjt sig och vilat på lagrarna. Det kommer regelbundet nyinspelad egenkomponerad musik från denne fortsatt ytterst aktive musiker och hans gamla parhäst Rubnerbasen från 1950-talet. 

Pugh Rogefeldt

1969 spelade Torbjörn ”Pugh” Rogefeldt in ett album, ”Ja dä ä dä”, som inte bara förändrade hans eget liv. Det påverkade även den svenska rockmusiken i dess grundvalar. 

Pugh uppfann rock på svenska på det sätt som vi 50 år senare tar för självklart. Han adderade Cornelis Vreeswijk och Povel Ramel och Owe Thörnqvist till den importerade rocklyriken. Pugh hade en mäktig start, de fem första åren gjorde han några av dom mest eviga svenska pop- och rockalbumen.

Men det stannade absolut inte där. Genom karriären har han gång efter gång gett exempel på sin säregna kreativitet. Som soloartist i låtar som ”Stockholm” eller ”Aftonfalken” och ”Gammeldags tro”, men också som medlem i Grymlings på 90-talet. 

Han är fortsatt ytterst aktiv. 2019 firade han 50 år med ”Ja dä ä dä” inför fullsatta hus. Ännu ett tecken på hur evig denne son av Västerås är.  

Tant Strul

När den mest intensiva punkkrevaden lagt sig runt år 1980 steg några band vidare och hittade olika former av mer flerbottnad rockmusik. Stockholmsgruppen Tant Strul var ett av dessa, snart stod dom i centrum för en våg som svepte genom 80-talet. 

Tant Strul hade hela tiden Kajsa Grytt, Malena Jönsson, Nike Markelius och Liten Falkeholm som centralfigurer. Senare kom Sebastian Öberg in och gav ytterligare en valör till rockmusik som var samtidigt frän och romantisk, lika livlig som den var lustfylld. ”Det bästa jag hört om lust och kättja” skrev en recensent pricksäkert om låtar som ”Dunkar varmt” och ”Slicka mig ren”. 

Tant Strul slapp visserligen snabbt undan stämpeln ”tjejband”, men det bör ändå nämnas att deras roll som stilbildare för kvinnlig svensk rock är mäktig. Genom regelbundna återkomster och senare solokarriärer har dom hållit den statusen i högsta grad levande.

Ingela ”Pling” Forsman

Tråkigt få låtskrivare har blivit kända namn i folkhemmet. Ingela ”Pling” Forsman tillhör definitivt undantagen. Som textförfattare av genom åren totalt 39 finalbidrag i den svenska Melodifestivalen blev smeknamnet ”Pling” snart synonymt med effektivt catchy och illustrerande schlagerlåtar. 

Inte mindre blev genomslaget av att hon var med att vinna festivalen hela tre gånger, med Kikki Danielsson i ”Bra vibrationer”, Jan Johansen i ”Se på mej” och Jill Johnson i ”Kärleken är”.

Men smarta låttexter är inte Plings hela bidrag till svensk populärmusik. Hon började på 1960-talet i gruppen Bambi, som även turnerade utomlands. Hon fortsatte sedan som soloartist, innan hon via roller som producent och arrangör allt mer fokuserade på textskrivande. 

I det fältet har hon inte minst textsatt på svenska några av dom mest älskade Disneyfilmerna.

Martin ”Max Martin” Sandberg

Martin Sandberg, mer känd som Max Martin, är inte bara en av Sveriges mest framgångsrika i populärmusik. Ekeröexporten är som låtskrivare och producent en av hela världens dominanter, med ett cv som gör att liststatistiker har fått gå tillbaka till John Lennon och Paul McCartney för jämförelser. 

För att nämna en enda siffra har Max Martin nått förstaplatsen på USA-listan 22 gånger, en sanslös bedrift.  

Men storheten stannar inte vid egna framgångar. Han har även banat väg för ett stort antal andra svenskar. Det började på 90-talet med hans roll i studion Cheiron i Stockholm och fortsatte när han senare baserat sig i Los Angeles. 

Flera av de svenska låtskrivare som hade Max Martin som mentor har blivit nästintill lika framgångsrika själva. Men bara nästintill, Martin Sandbergs framgångar är alltför spektakulära för att kunna upprepas.  

Lill Lindfors

Några svenska artister kan bära uttrycket ”evig” utan att det framstår som en floskel. Lill Lindfors är en sådan. Hon scendebuterade redan 1959 på Hamburger Börs i Stockholm, var med i Karl Gerhards revy 1961, och blev samma år den förste programledaren för radions listprogram ”Tio i topp”. 

Lill turnerade med Owe Thörnqvist, jobbade med Hasse och Tage, vann Melodifestivalen 1966. Allt detta innan hon ens gjort den låt som hon än i dag kanske är mest känd för, ”Du är den ende” från 1967. 

Efter det har den mångsidiga karriären löpt vidare, ständigt skiftande mellan verksamhetsområden och genrer. 1971 vann hon sin första Grammis för albumet ”Mellan dröm och verklighet”. Inte minst ihågkommet är när hon vid Eurovision Song Contest 1985 agerade programledare med avsiktligt tappad klänning. 

På senare år har Lill bl. a gjort jazz och tonsatt svenska poeter, ständigt spridande känslan att HON är den enda. 

Håkan Hellström

Under en av sina utsålda konserter på Ullevi sa Håkan Hellström: ”Det är som David mot Goliat. Man har tagit sig hela vägen hit från Västra Frölunda.” 

Det är också där en hyllning av hans verk kan börja, som en David som blir en svensk musiks Goliat, med en ojämförbar trogen skara fans.

När Håkan år 2000 solodebuterade med låten ”Känn ingen sorg för mig Göteborg” trodde nog många att han var ett engångsfenomen. Istället blev han en institution av högst annorlunda slag. Med en unik begåvning att sätta små pricksäkra ord på stora känslor, inte minst hans säregna förmåga att skapa total eufori.

Parallellt har han också bundit band mellan förr och nu. Han har Evert Taubes förmåga att fånga en plats. Som en Cornelis har han åkt till Brasilien och lånat hem samba och sinnliga stämningar. 

Det som började med en singelskiva från en David blev ett jätteverk av en gör-go Goliat från Göteborg.

Följande är hittills invalda i Swedish Music Hall Of Fame:
 
ABBA, Jan Johansson, Roxette, Eva Dahlgren, The Latin Kings, Evert Taube, Ebba Grön, Nationalteatern, Cornelis Vreeswijk, Entombed, Stina Nordenstam, Monica Zetterlund, Jussi Björling, Neneh Cherry, Anders Burman, Peps Persson, Alice Babs, Ulf Lundell, Carola Häggkvist, Yngwie Malmsteen, Gullan Bornemark, Robyn, Siw Malmkvist, Karl Gerhard, Kent, Leila K, Sven-Ingvars, Owe Thörnqvist, Monica Dominique, Denniz Pop, Barbro Hörberg, Lill-Babs, Looptroop Rockers, Britt Lindeborg, Magnus Uggla, Calle Jularbo, The Cardigans, Merit Hemmingson, Ola Håkansson, Ted och Kenneth Gärdestad, Kai Gullmar, Europe, Marie Bergman, Titiyo, Doris Svensson och Broder Daniel.
 
Juryn består av Lars Nylin (ordförande), Fredrik Strage, Petra Markgren Wangler, Stefan Wermelin och Tara Moshizi.
 

Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA