Artisten Molly Hammar fick nog när hon inte kunde hitta ett enda par byxor som passade henne under shoppingrundan. Hon tog till Instagram, där hon bland annat skrev: ”Det är dags att ni stora modeföretag gör storlekar baserade på verkligheten, inte baserade på någon idé om hur den kvinnliga kroppen ser ut.”

Inlägget skrev hon bland annat att hon hade provat sex byxor i butikens största storlek men att ingen av byxorna passade eller ens gick att dra över låren. Hon lägger också en del av ansvaret för unga människors ätstörningar på klädindustrin.

 

 

 

 

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

This pic is from 1 minute ago when I’ve tried out 6 pair of pants in the largest size they had but not ONE pair fit me or could even get over my thighs. I saw on the news this morning that more and more young ppl are getting eating disorders which makes me fucking cry but what makes me FUMIN OF RAGE is the fact that the clothing industry fuels these fucked up ideals of what a women should look like. If this almost makes ME cry then imagine how a little girl feels. It’s time for y’all big fashion companies to make sizes that’s based on REALITY, NOT SOME IDEA OF HOW THE FEMALE body looks. And remember. Even if you’ve tried out all the jeans in the world without fitting in them, your worthy of love. Puss sorry for the rage not sorry

Ett inlägg delat av Molly Hammar (@mollyhammar) 21 Aug 2020 kl. 3:36 PDT

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Inlägget fick stor spridning. Men, som alltid i sociala medier, var det inte bara ros och medhåll. Detta gjorde att hon lade upp ytterligare ett inlägg där hon berättade om reaktionerna på det föregående inlägget och uppmanade alla att ”avdramatisera kroppen”. I Inlägget skriver hon bland annat:

”Är ingen kroppsaktivist, vill inte ta plats i en konversation där andra kvinnor är mer diskriminerade pga sin vikt än vad jag varit även om jag är en curvy woman. Kan däremot inte hålla käften när jag idag har fått så mycket hat på min kropp i min post ang klädindustrins fucked up kläd-sizes.”

 

 

 

 

 

Visa det här inlägget på Instagram

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vart FAN ska jag börja? AVDRAMATISERA KVINNOKROPPEN. AVDRAMATISERA ALLA KROPPAR. Kroppen är vårt VERKTYG. Ja, den kan vara sexuell när vi vill att den ska vara det, den kan också vara ASEXUELL när vi vill det. Kroppen kan vara stor, liten, lång, bred. Det är FUCKING 2020 hur kan jag ens behöva säga dom här sakerna???? Är ingen kroppsAKTIVIST, vill inte ta plats i en konversation där andra kvinnor är mer diskriminerade pga sin vikt än vad jag varit även om jag är en curvy woman. Kan däremot inte hålla käften när jag idag har fått så mycket hat på min kropp i min post ang klädindustrins fucked up kläd-sizes. ”Gå ner i vikt då”, ”gå en promenad så ska du se att du får plats i kläderna”, ”sluta skyll ifrån dig” ETC... jag fucking SKRIKER hur pinsamma kommentarerna är. Vet ni vad det bottenlöst ironiska är med dom? Det är att även om jag tränar varje dag (självklart inget man måste göra men jag mår psykiskt bra av det) och är starkare än literally all of y’all weak haters så: 1. känner vi behovet att kommentera varandras och min kropp. 2. Har vi en sån skev bild av hur en sund kropp ser ut. Hur en kvinna ska se ut. 3. Är vi så sjukt rädda för fett på kroppen?? Jag blir så ledsen för jag omringar mig med människor som älskar mig för den JAG är, inte hur min fkn kropp ser ut, men det slog mig idag hur många av er som fortfarande ser världen ifrån detta skeva perspektiv. Tycker genuint synd om er därför vill jag att ni lyssnar på mig nu. Du definieras inte av din vikt. Du definieras inte av hur din kropp ser ut. Vilka injektioner du har gjort eller inte. LASH lift eller inte. Du är du. Jag är jag. Låt oss se varandra, våran kompetens, hur vi skrattar, hur vi pratar, och inte, INTE våra kroppar.

Ett inlägg delat av Molly Hammar (@mollyhammar) 13 Sep 2020 kl. 8:55 PDT

I ett mejl till Expressen berättar Hammar att detta är det mest impulsiva hon gjort i sociala medier. Hon ifrågasätter varför industrin inte tar hänsyn till olika typer av kroppar. På frågan om varför det ser ut så här svarar hon: 

”Jag tror 100 procent att det är patriarkatet som sitter kvar i hur dessa stora företag jobbar. Många företag har bra intentioner men det levs inte helt upp till och genomsyras inte i till exempelvis produktionen”, skriver hon.

LÄS OCKSÅ: Spelar in hyllningsalbum till sin döde son