x

Årets bästa enligt Emanuel Videla

Årets bästa enligt Emanuel Videla

1. Chromatics − Kill For Love

Det var otroligt svårt att peka ut ettan. Kanske har jag lyssnat på för få skivor under året. Eller så har inget känts tillräckligt spännande (det tvivlar jag på). Men Chromatics discodoftande, melodiska och storslagna fjärde album har hela tiden känts som den starkaste upplevelsen under året. Och det kändes bara än mer självklart sedan de under hösten släppte singeln Cherry.

2. Wild Nothing − Nocturne

3. Twin Shadow − Confess

4. Tame Impala − Lonerism

5. El Perro Del Mar − Pale Fire

6. Beach House − Bloom

7. Bat for Lashes − The Haunted Man

8. Swans − The Seer

9. Paul Buchanan − Mid Air

10. Perfume Genius − Put Your Back N 2 It

11. Ariel Pink's Haunted Graffiti − Mature Themes

12. Diiv − Oshin

13. Purity Ring − Shrines

14. The Soft Moon − Zeros

15. Spiritualized − Sweet Heart Sweet Light

16. Anna von Hausswolff − Ceremony

17. Saint Etienne − Words And Music

18. Frankie Rose − Interstellar

19. The Soundtrack Of Our Lives − Throw It To The Universe

20. The Sea And Cake − Runner

 

Årets live: Kraftwerk på Way Out West. Fem tyska män mellan 50 och 70 år gamla sopade banan med det mesta i år. Rätt jobbigt på ett sätt faktiskt. Ariel Pink's märkliga spelning på Debaser Medis var också en favorit.

Årets retro: Interpol − Turn On The Bright Lights Tenth Anniversary Edition. New York-kvartetten (numera en trio) har inte lyckats göra något storslaget sedan debuten. Faktum är att de inte har varit nära. Har det verkligen hunnit gå tio år? Jisses...

Årets "Förlåt, jag hann inte lyssna i tid": Allah-Las. Den självbetitlade debuten hade utan tvivel platsat på topp tio, om jag ändå bara hunnit upptäcka dem innan deadline. Så kan det gå.

 



Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA