x

Sexstjärniga sensationer

Sexstjärniga sensationer

Vissa delar ut getingar, andra sätter betyg genom att kasta tärning. Vi delar kort och gott ut stjärnor, och sex stycken innebär att plattan är ett enda långt segertåg. Våra recensenter har under september kastat ur sig inte mindre än sex stjärnor vid sju tillfällen. Vi sammanställer de här, så ni inte missar något av dessa superalbum.

Agnes ObelAventine

"Sammanfattningsvis så är det en nyanserad stämningsfull resa, med korta andningspauser i stil med Tokka där fantasin kan vandra iväg. Aventine är precis lika fängslande som ett verk av Ludovico Einaudi, dock något lättsammare och mindre sårbar."

Hårda TiderScandinavian Hardcore Insanity

"Tio feta låtar på drygt tjugo minuter, förpackade i en läcker CD-bok innehållande mängder av bilder såväl som en poster, är vad som bjuds på Scandianavian Hardcore Insanity. Det är det bästa du kommer höra i år om du gillar stenhård hardcore.

Topparna finns i smått episka Fallna Hjältar, signaturlåten Samma Spektakel med en i sammanhanget klockren Kal P Dal-sampling och den närapå uppviglande Skada Dem."

Basia BulatTall Tall Shadow

"Det är ett sorgearbete och ett album som tar i från tårna och aldrig slutar kämpa. Det känns och låter som ett ambitiöst livsverk, vare sig det handlar om svulstig produktion eller de små handklapp som ackompanjerar rösten. It Can't Be You är – tillsammans med Song For Zula – årets sköraste låt. Och hösten 2013 börjar och slutar med Basia Bulat. För att hon slåss för att höras, för att hon låter depression bli det vackraste som hänt sedan Palma Violets skrek om sommarvin tidigare i våras."

Xenia KriisinHymn

"Xenia Kriisin lyckas med sin souliga, jazziga stämma få musiken att stampa och frusta. Det är svårt att inte trollbindas, att upprymt längta efter nästa ton trots att det egentligen inte är någon fart i musiken. Den pulserar långsamt och vilar tryggt i sin enkla uppbyggnad. Xenia Kriisin har tonsatt hjärnans impulser, skrivit rader som låter som om hon tjuvlyssnat innanför bröstet på en samtidigt som man inte kan gissa sig till hur nästa strof kommer att låta."

Danny And The Champions Of The WorldStay True

"Resultatet är vackert, längtansfullt och melankoliskt med en närmast total spelglädje. Att materialet spelades in på bara fem dagar i en studio i London, England, är nästan osannolikt. Visst skulle man kunna invända att plattan är ett slags koncentrat av den amerikanska musikhistorien. Men det spelar ingen roll när det görs så här högklassigt. Hatten av."

TM404 Svans EP

"Ska man kritisera Tilliander för något är det möjligtvis att han tenderar att rastlöst stressa vidare istället för att slipa till perfektion. Hans första album som TM404 kändes till exempel inte 100 procent färdigt. Så är dock inte fallet med uppföljaren Svans EP. Efter ytterligare studietimmar och live-set på bland annat Berghain och Richie Hawtins (AKA Plastikman) klubb Enter har TM404 nu uppnått något som inte kan beskrivas som något annat än perfektion."

The Julie RuinRun Fast

"På något sätt har Kathleen Hanna lyckats göra ett album som ekar av det gamla utan att för den sakens skulle låta gammalt. Hon har tagit det bästa och låtit det blomma ut i en, kanske, mer lättillgänglig och hittig kostym som i Cookie Roadsom nog kan få den mest stelbente att vilja dansa och krossa patriarkatet när en ändå är igång. Det här är en riktigt lyckad comeback för en av riot grrrlsens absolut coolaste och vassaste hjältinnor/hjärnor."

X

Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA