x

Jag var DJ åt Adam Tensta. Jag vet inte vad en DJ gör.

Jag var DJ åt Adam Tensta. Jag vet inte vad en DJ gör.

Jag vet inte hur man DJ:ar. Låt mig bara klargöra det först och främst, för att ni ska förstå den känsla av panik som kröp längs min ryggrad när Adam Tensta mitt i en intervju föreslog att jag skulle hoppa in som DJ på hans spelning.

– Jag har inte planerat något, har inte ens en DJ. Men du kan ju vara det? Det är lätt, säger Adam. 

– Okej, säger jag. 

Jag tänker att han skämtar, såklart. Men när intervjun är över förstår jag att rapparen, som alltid, är fullt seriös. Så vi ställer oss helt enkelt bredvid den provisoriska scenen Adam ska spela på. Vi lyssnar på talarna framför de hungerstrejkandes vita tält i smutsig plast och väntar på att spelningen ska börja. "Vår spelning", rättar jag mig, och tillåter mig för ett tag att stå där, sola mig i stjärnglansen, och tänka på hur osannolikt allting är. Jag är nervös. Jag ska vara DJ, hur gör man då? Vänta bara tills polarna får höra det här, tänker jag. 

Adam pratar om strejken.

En man kommer gående. Han är bred som en tjur över axlarna, har på sig jeans och en T-shirt som tänjs ut över hans armar när han tar i hand och kramar Adam som om de vore bröder. Han berättar att han var "champion bodybuilder" i Palestina innan han kom hit och började hungerstrejka.

– Låt mig bjuda dig på något att äta eller dricka, säger Champion Bodybuilder.

– Nej, nej, det är lugnt, svarar Adam.

Champion Bodybuilder visar bilder på sin mobiltelefon.

– Jag ska visa hur utsikten från mitt fönster ser ut!, säger han plötsligt med ett jätteleende.

Jag väntar mig en färgstark bild på något sorts drömlikt mellanösternlandskap.

Det jag får se är snarare motsatsen. Två lägenhetshus på vad som en gång kan ha varit ett litet torg syns på bilden. Husen är halva. Marken är täckt av krossad betong och damm. Jag frågar vad som hände.

– Rocket. F-16, säger Champion Bodybuilder. Han ler fortfarande, men lite snett. 

Först då går det upp för mig varför Adam faktiskt är där, och varför, i förlängningen, jag fortfarande är där. Det är inte min upplevelse som är mest osannolik här, det är snarare de som flytt sitt hemland, de som varit utan mat i upp till 25 dagar, företagssamheten hos arrangörerna. Det här är en spelning för dem.

Vi går upp på scen och jag försöker komma ihåg instruktionerna Adam gav mig. Det är inte särskilt svårt, men jag lyckas ändå trycka på fel knappar flera gånger. Det skrapar högt i högtalarna när fel låt går igång.

– Nu får vi ha en applåd för min provisoriska DJ, säger Adam då.

Från min plats bakom rapparen har jag bra utsikt. Jag ser reaktionerna när Adam hänger en palestinasjal som han fått som gåva över sitt huvud och håller ett kort brandtal. Alla lyssnar, vissa sitter ner och tittar upp mot honom. Det råder en närmast religiös stämning.

– Det är många i Göteborg som kommer bli hemskickade som hör hemma här. Sverige borde ju få vara deras hem, eller hur?

Adam uppmanar alla att komma närmre honom innan han kör igång med Banging On The System. Spelningen känns nu mer som en intim hardcorespelning än en hiphopkonsert. En spontan dansfest utbryter bland åskådarna och de hungerstrejkande när Adam rappar hitten My Cool. Någon lyfter upp honom på sina axlar. Det finns inte längre någon gräns för var scenen slutar och publiken börjar.

– Vi kan inte köra Scared Of The Dark nu, säger Adam till mig och vrider på knappar med van hand. Upproriska I'm A Punk går igång istället, och energin hänger kvar i några minuter till.

Alla klappar i händerna och ropar "Adam, Adam" i kör. Han kör även sin vers på radiobannlysta Tystas Ner i acapella medan två poliser en bit bort står och tittar surt. 

När spelningen är slut spenderar rapparen nästan en timme med att ta foton med fans bredvid scenen. Många strejkande, stödjande eller bara förbipasserande vill ha en bild med honom. En tjej kommer fram till mig och tar i hand.

– Fan vad kul att ni är här och spelar, säger hon.

– Ah, det är lugnt.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA