Årets bästa enligt Veronica Larsen

Årets bästa enligt Veronica Larsen

"Det är långt mellan Flen och Paris" sjöng Jocke Berg. "Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla" skrev Håkan Nesser. "Mellan månen och mitt fönster finns en bro" sjöng Peter Lemarc. "Egentligen känns det märkligt att sitta i skånskt lummig och lugn grönska och tänka på och skriva om Scores" skrev Mats Olsson, ja i den där krönikan han plitade ner från Tranekärr om strippklubben i New York.

Att se på världen inifrån och ut, utifrån och in är inget nytt. Många har försökt, inom musiken, litteraturen, journalistiken. Att se världen inom sig däremot, det är svårare, men låt oss återkomma till det. Musikåret 2014 har som alla år, varit ett alldeles strålande musikår. För mängden musik tycks aldrig sina, inte heller mängden bra sådan. Kanske håller ni med mig, kanske är det endast en personlig känsla jag har, men har inte världen krypit sig närmare oss nordbor i år? Och den svenska musiken, som vi vet alltid haft sådan bärkraft, har inte den utvecklat ståtligare vingar nu?

Att det är många kvinnor som står för den främsta svenska musikexporten är välkommet. Det bör inte heller vara på något annat sätt, i ett land där en man redan 1838 skrev en roman om kvinnors självständighet. Carl Jonas Love Almqvist skrev om det, men tog oss också med på ett äventyr där det inte var storleken på städerna man reste emellan som betydde något, utan sällskapet.

Innan vi kan avgöra vad som egentligen varit bäst i musikväg 2014, måste vi se in i askan. För det här året passerade ju inte bara förbi, saker och ting blossade upp, brann och dog ut. I landet Sverige. Där polisvåld och fotbollsvåld får fortsätta att existera. Där antalet dömda för våldtäkt är lätträknade. Där sorgen över ett riksdagspartis existens fick Markus Krunegård att på Gröna Lunds scen i september sjunga "Mänsklig värme, snälla kom närmre" med omisskännlig hetta. Sverige, också landet där två män som pratar med varandra, är något som kan slå Globens publikrekord en kväll i juni. Sverige, ett land där hiphop kan vara samhällskritik och en rolig jävla fest dit alla är bjudna. Samtidigt. Tack Ison och Fille för spelningen på Debaser, Valborgsmässoafton. Även den svenska musikjournalistiken fick sig en debatt, där publiken nog var mer road än genuint intresserad. Undertecknad vill endast tillägga en petig sak i frågan, ett varningens finger för hal is: musikjournalistiken måste fokusera på vad den ska bevaka – musiken. Musikjournalisten och dens egna varumärke hör inte hemma där.

Om vi istället blickar utåt. För det var ju också året då R&B- och hiphopvärldens två största gav sig ut på gemensam turné. Elaka tungor viskade att Hov tappat det och att det var Bey's show. Och vad var det för fel med det? År 2014 har mänskligheten tydligen fortfarande svårt att acceptera att en man kan stå några steg bakom sin kvinna av fri vilja. Beyoncés framfart gav eko världen över, så också här. Trappmusiks tolkning av XO som göradetpåhuvenromantik fick mig att falla, slå huvudet i och lyckligt se... stjärnor.

De svenska musikfestivalerna till trots, för den rejäla hiphoptuggan tog jag mig över bron till Köpenhamn. Vanguard Festival bjöd på en fin musikupplevelse, synd bara att det står så dåligt till med jämställdheten hos våra grannar. Antalet kvinnliga akter var få. En festival av män för män, ja det kändes så. Befriande nog gav M.I.A. ett bestånde intryck av bosslady i en helt annan stad, på en helt annan scen: Paléo Festival i Nyon, Schweiz. Att hon var avsevärt försenad verkade hon inte besvärad av. Den som vill kan se det som hennes fuck you till landet med hög invandrad arbetskraft, men där invandringspolitiken snarare är ett slag i ansiktet än ett tack till de som kämpar. Minnesvärt från samma festival var också den svettiga spelning Londonkollektivet Jungle bjöd på i ett av tälten. Det var både intimt som sexigt ös där under duken. I bröstkorgen brummade det sådär skönt och när jag kikade ner på mina leriga skor slog det mig att gräset såg likadant ut som i Jönköping, Kents tältturné 2005. Då jag fick höra så många favoritlåtar och nockades av den svenska musikens outtröttliga styrka och hållbarhet. Mitt nittonåriga jag skrev (utan respekt för stora bokstäver) på Lunarstorm efteråt: "måste tvätta mina skor. men dom har lixom varit nära jocke berg".

Årets låt går inte att utse ty skörden har varit så rik. Men en låt som faller in under både stark och hållbar är Hard Time med Seinabo Sey:

This time I will be
Louder than my words
Walk with lessons that
Oh, that I have learned
Show the scars I've earned
In the light of day
Shadows will be found
I will hunt them down

Oavsett hur vi väljer att se på världen, ta oss an den, upptäcka den, så är den inre resan som bekant det största äventyret. För vad kan vara viktigare än att se världen inom sig, dela med sig av den och få andra att göra detsamma? Årets album kan därför inte vara något annat album än Le För Kameran, där Simon Emanuel gör just det.


Innanför listan

Jaqe & Marcus Price – Eikon (2), Lorentz – Kärlekslåtar (3), How To Dress Well – What Is This Heart? (4), Yung Lean – Unknown Memory (5), Little Simz – Age 101: Drop 1 (6),  Emilie Nicolas – Like I´m A Warrior (7), Jeezy – Seen It All (8), Baba Stiltz – Total (9), Skyzoo & Torae – Barrel Brothers (10), Tensnake – Glow (11), Caribou – Our Love(12), First Aid Kit – Stay Gold (13), Onda & Fejs – Jordens Salt (14), Smoke Dza – Dream.Zone.Achieve (15), HMSV – Känslor & Känsla (16), Ed Thomas – Outlaws EP (17), Partynextdoor – Partynextdoor Two (18), Isaiah Rashad – Cilvia Demo (19), Warpaint – Warpaint (20)


Utanför listan

La Roux, James Vincent McMorrow, Ison & Fille, Work Drugs, Ben Khan, Kwabs, Bob Village, Tomas Barfod, Jungle, GoldLink, Banks, Thaiboy Digital, Gorgon City, Majid Jordan, Jamie XX, Niklas Von Arnold, Parham, Rikard "Skizz" Bizzi, Fly Union, Future, Kleerup, Organismen, Pharrell Williams, Shawn Chrystopher, Mick Jenkins, The War On Drugs, Gonza-Ra, Cleo & Kristin Amparo, Mapei, Markus Krunegård, Kaveh, The Order, Rapper kC, Yung Gud, Erk & Imchibeat, STHLM Inkasso, Juce


En låtlista

De bästa låtarna inom hiphop, soul och R&B från igår, idag och imorgon.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA