ÅRETS ALBUM 2014: 30 – 21

ÅRETS ALBUM 2014: 30 – 21

Då var det dags, GAFFAs redaktion har sagt sitt, här är årets 30 bästa album som i år presenteras tio i taget. Allt för spänningen. Nu kör vi!

30. Ison & Fille – Länge Leve Vi

Tre år efter succén med återkomsten För Evigt är Ison & Fille kanske vassare än någonsin tidigare. På Länge Leve Vi är duon mer personlig, texterna går djupare och längre in i vardera person, det är både mer upphöjande och mer sökande i djupet. /Özgür Kurtoglu

29. Blackbird Blackbird – Tangerine Sky

Det är musik som fångar essensen av så kallat "lata sommardagar på stranden". Samtidigt ligger det ett slags vemod över uttrycket, det är en typ av eskapism, men aldrig den sorten som glömmer eller förnekar att allt detta har ett slut. Det här är inget annat än helt förträffligt. /Emil Viksell

28. Alice Boman – Skisser & EP II

Nästan varje spår känns som det definitiva avslutet, avskedet från både livet och drömmarna. När Alice Boman, på just Burns, säger att det är slut för henne tror jag henne, för det låter som hon begraver sig själv. Det finns något så inneboende sympatiskt med att ta saken i egna händer och besjunga hur man stämplar ut. /Mathias Jensen

27. First Aid Kit – Stay Gold

Stay Gold är deluxe. Det är precis den typ av album som förlänger och håller sig kvar i det redan etablerade, men utökar universumet där inuti. I så motto är det en definition av extra, i så motto är det här deras egen Helplessness Blues. Det här är superkebabpizzan som de började baka för tre år sedan. /Mathias Jensen

26. Sun Kil Moon – Benji

Med Benji öppnar sig Mark Kozelek mer än någonsin förut, och kanske är det därför skivan troligtvis kommer att räknas om en av höjdpunkterna i en otroligt produktiv karriär. Det är inte det lättaste albumet att få grepp om, men ger man det tid så får man en otrolig upplevelse. /Mathias Skeppstedt

25. Yob – Clearing The Path To Ascend

Medan första hälften av Clearing The Path To Ascend fokuserar på att förinta varje mänsklig molekyl med besinningslös sludge och tålamodsprövande doom, faller slöjan i Unmask The Spectre och blottar ett nytt ansikte; ett ansikte hos en varelse som krälat i all ödeläggelse och slutligen reser sig ur askan av sitt forna jag. /Tomasz Swiesciak

24. Liars – Mess

På WIXIW doppade de tårna bland alla analoga synthar och var försiktiga och återhållsamma, men på deras sjunde, Mess, har de tagit av sig nakna, smetat in kropparna i jordnötssmör och hoppat rakt ner i den djupa delen. Det är hårdare, punkigare och stökigare och fullt av självförtroende. /Mathias Skeppstedt

23. Aphex Twin – Syro

På Syro finns inga referenser, inga traditionella strukturer, inga refränger, inga repetitiva element. Allt upprepas men förändras ändå hela tiden. Musiken roterar kring sin egen axel, som om trum- och synthmaskinsparken satt fast i en gigantisk metallsvarv, som det successivt formas nya mönster och former ur. /Fredrik Franzén

22. King Creosote – From Scotland With Love

From Scotland With Love är i grunden ett soundtrack till en helt visuell dokumentär med samma namn, och också precis som namnet antyder, ett paket med känslor, med melodier och med ett sound som mer låter som en konkret fortsättning på samarbetet med Jon Hopkins på Diamond Mine än som ytterligare en skiva i raden. /Magnus Sjöberg

21. Sharon Van Etten – Are We There

Precis som i början av hennes karriär – när Sharon Van Etten gjorde allt, från att skriva och spela in, till att rita omslagen – har hon återigen varit delaktig som producent. Och produktionen är minutiös, ner till minsta darrande eko. Äntligen vågar hon fullt ut låta musiken vara dramatisk, teatralisk, storslagen och vacker. /Maria Stacke

Kolla in plats 20 – 11 här            Kolla in plats 10 – 1 här

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA