x
Fuzz: II

Fuzz
II

Fuzz: II

GAFFA

Album / In The Red
Utgivning D. 2015.10.23
Recenserad av
Joel Larsson

En av de mest uttjatade metaforerna inom rock- och musikjournalistik är motorvägen. Den här långa, svarta och solbakade remsa asfalt vars enda poäng är att du ska kunna trampa plattan i mattan och ensam färdas över horisonten. Rockers får inte nog av motorvägen. Faktum är att samtidigt som jag knappade in ordet "motorvägen" på datorn så sjöng Fuzz samma ord på Rat Race. Det är standard, helt enkelt.  

Fuzz musik är också standard, på ett väldigt retro-aktigt sätt. Det här är spejsad rock som är stabilt fastvuxen i motorvägen, med långa instrumentala chugga-chugga-partier följda av Ozzy-ylningar mot månen. Det är trivsamt, men också en relik, vilket delvis är poängen.

Fuzz utgörs av en trio frontad av det musikaliska underbarnet Ty Segall som verkar ha gjort det till sitt raison d'etre att utforska varje vrå och skrymsle i rockens historia, så retrokänslan på II är ingalunda ett sammanträffande. Segalls favoritband någonsin är de gamla rymdrockarna Hawkwind vars influenser hörs här och där på skivan, Men jämfört med eponyma skivan Fuzz från 2013 har man här lutat sig mer mot Black Sabbath och kanske till och med lite modern hipstermetal á la Mastodon än de uråldriga och långsamma syradrypande rymdböljorna som hökvinden blåste upp en gång i tiden. Ibland blir det lite för långt, skramligt och vissa låtar är svåra att riktigt få grepp om.

II är en skiva som visar stor hängivelse till de klassiska föregångarna den vill spegla. Samtidigt vill bandet vara mer än en pastisch. I det avseendet trevar de sig fortfarande fram något.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA