x
Miriam Bryant : Where's The Music?, Norrköping

Miriam Bryant , Where's The Music?, Norrköping

Miriam Bryant : Where's The Music?, Norrköping

Recenserad av Emil Viksell | GAFFA

(Arkivbild)

Så Mycket Bättre kan få en musikkarriär i sin linda att lyfta eller återuppväcka sådana som ligger i dvala. Ryktet om traditionell TV:s död är starkt överdrivet. Gammel-TV dör som yoghurtgummor inte som James Dean. Följderna av Så Mycket Bättre-framgångar är påtagliga när man snubblar in på konsert. Publiken är alltid större än för jämförbar artist som inte figurerat på primetime i stor TV-kanal. Miriam Bryant har verkligen tjänat på sin medverkan i programmet, mer än många andra deltagare. Hon hyllades också brett för sina tolkningar.

Om ni inte förstått det redan, så är alltså konsertlokalen Flygeln fylld. Miriam Bryants röst och sångsound lägger sig någonstans i gränslandet mellan Adele och Amy Winhouses. Problemet med hennes musik är istället oftast just musiken. Denna kväll blandar hon svenska covers och eget material. Niklas Strömstedts Sista Morgonen är fullkomligt värdelös oavsett om den görs med engelsk (och endast lite svensk) text och kallas One Last Time. Det är mest nästan bräk och en obskyr elektronisk inramning. Den får också en kostym som Bryant ofta jobbar med, och som passar ganska dåligt. Också det i linje med en del av Adele och Amy Winehouses låtmaterial: en Bondlåts-lik dramatik i stor eller liten form. Med stråkar eller ödesmättat klinkande piano. Finders, Keepers är ett annat exempel.

Annars är det antingen P4-skval eller konstig komponerade elektroniska skapelser som ska tjäna till att understödja hennes röst. Ibland samspelar de på så sätt att de drar ned varandra. Mest intressant blir det i Zedd-samarbetet Find You, en inte på något sätt fantastisk housedänga, men en låt där det bjuds lite instrumentalt tryck. Och en låt där Bryant hämnar något utanför sin box.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA