x
Gorguts: Pleiades' Dust

Gorguts
Pleiades' Dust

När uppvisning blir ett självändamål.

GAFFA

Download / Season Of Mist
Utgivning D. 2016.05.13
Recenserad av
Kristofer Hadodo

Som om Luc Lemays akrobatiska dödsmetall inte vore utmanande nog, bygger han nya skivan på ett enda spår, 33 minuter långt.

När Gorguts albumdebuterade tidigt 90-tal saknades den tekniska utmaningen som initierades på The Erosion Of Sanity två år senare. Vid comebacken 2013 drogs skruvarna åt ytterligare; på albumet Colored Sands stoltserar Luc Lemay bland annat med ett egenkomponerat klassiskt stycke för piano och stråkkvartett.

Musiker som baserar en skiva på ett enda spår tar onekligen en risk. På Pleiades' Dust kan Gorguts inte dölja ett par svaga spår bakom ett par bra spår, utan allt måste hänga ihop och fängsla lyssnaren. Det är bevisligen svårt. Introt är långt och krångligt, det är först sju minuter in som det känns att "nu lyfter vi" och därifrån pendlar Gorguts mellan blast beats-attacker, kakofoni och harmoni. I mitten uppstår någon form av idétorka, gruppen trampar vatten i fem förhållandevis lågmälda minuter. Sen fortsätter karusellen.

Pleiades' Dust är mer än något en uppvisning i utmanande klangrymder och vågade riffstrukturer, lika skevt som samspelt, men – tyvärr – inte särskilt inspirerande.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA