x
Kartellen: Slutpläderingen

Kartellen
Slutpläderingen

Inget fyrverkeri när Sebbe Staxx slutar, men hiphop värd att lyssna på

GAFFA

Album / Soblue Music
Utgivning D. 2016.06.10
Recenserad av
Karin Lillbroända

Framgången för Kartellen har den under den senaste tiden varit stabil, trots att de alltid kantats av motstånd. Kartellen har genom åren vunnit över många kritiska röster och stått fast vid att deras budskap är viktigt trots att deras musik behandlar mer våld än vad de flesta andra i svensk hiphop gör. Det är utvecklingen av frontmannen Sebbe Staxx liv som har lett Kartellen till dit de är. Sebbe Staxx är fortfarande präglad av ett våldsamt förflutet, vilket vi hör i hans rap, men idag är han en man där Gud, värme och medmänsklighet är det enda som räknas.

Snart ligger även Kartellen i Sebbes förflutna. Sludpläderingen blir Sebastian Staksets sista album med Kartellen. Förhoppningsvis fortsätter Staxx med musiken i någon form, hans karakteristiska rap och flow gör honom till en av landets skönaste röster.

Om Kartellen kan man säga mycket, men låt oss tala om musiken. Det är fet hiphop vi bjuds på, och Slutpläderingen börjar med plattan i mattan. Stress har producerat tutti och hans beats blir filmiska när Sebbe sätter ord på dem.

Slutpläderingen är ett gediget album med mäktiga toppar. Gästlistan är grym. Att Stefan Sundström skulle passa så bra i en hiphoplåt kunde väl få tro, men söderkisens blödande sång i Fulkultur är kännbart äkta. Silvana Imam är stekhet på samma låt med en adrenalinhöjande vers. Mannen som är pondus personifierad, Abidaz, kliver in på Fattigdom & Överflöd, och både Cherrie och General Knas sätter guldkant på skivans enda reggaefierade låt, Rikslarm. Godis.

Vi har en riktigt bra svensk hiphopskiva framför oss, men mellan de höga topparna upplevs en viss mättnad. De 14 spåren känns till slut långa. Kanske hör vi krocken som uppstår i och med Sebbe Staxx fysiska och mentala avståndstagande från vad Kartellen är och har varit.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA