x
Nej: Nej

Nej
Nej

Nej – Nej

GAFFA

Album / Novoton
Utgivning D. 2016.05.11
Recenserad av
Jonathan Eklund

Det går att måla svart, på svart, på svart och ändå få fram nyansskillnader, konturer och hela landskap att förbluffas över. På samma sätt går det att bygga musik av enbart domedags-riff, mangel och stenhård finsk sång – och ändå få fram fantastiskt färgrika och kolsvarta ljudmonster. Emellanåt är det precis vad Nej lyckas med och emellanåt är det precis där som gruppen misslyckas.

Det krävs så oerhört lite för att gå från mörk till färglös när man målar i svart. Så fort det sker tappar musiken, och blir ett komplement snarare än huvudnumret, som det bör vara. Och det blir lite så, när Nej mer maler än driver på. När de inte piskar upp stämningen, utan mer flyter med i svallvågorna av den.

Visst, det går inte att köra huvudet i sanden och bara trycka sig igenom ett helt album, men när Nej släpper lite på gaspedalen så försvinner känslan av den levande, vibrerande svärta som sitter så fint på inledande Aldrig Mer. Det är den man vill ha mer av, då hade Nej kunnat blivit ett Ja! Nu: Helt okej.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA