x
Judith Owen: Somebody's Child

Judith Owen
Somebody's Child

Judith Owen - Somebody's Child

GAFFA

Album / Twanky
Utgivning D. 2016.05.06
Recenserad av
Magnus Sjöberg

Fastän hon albumdebuterade för 20 år sedan dröjde det till ifjol innan Judith Owen fick sitt riktiga genombrott. Genom åren har hennes musik hela tiden varit öppen för influenser, även om det i grunden funnits en stabil grund i rökig vokal- och pianojazz. Det som framför allt skiljer hennes tidiga album från de senare är den väldigt slicka och närmast sterila storstadsproduktionen, som tyvärr också tar bort mycket av egenheterna i musiken.

Det må visserligen vara en stereotypisk invändning, men hela ljudbilden är så förutsägbar och vanlig att man som lyssnare är uttråkad av den på ett tidigt stadium. Det är utslätat och vackert som ett sidenöverkast och försöker bygga upp stämningar som vore det en julskiva på en nobel jazzklubb i en noirfilm. Det är artificiell känsla för känslans skull, inte musikens. Det är ett par intressanta låtar som kunnat vara så mycket mer intressanta. Det är habilt, men det är också mördande tråkigt. Ett intryck som bara förstärks av blekfeta coverversioner av More Than This och Aquarius. Trött.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA