x
Kalla, gråa chilifrukter

Red Hot Chili Peppers, Orangescenen, Roskildefestivalen

Kalla, gråa chilifrukter

Recenserad av Joel Larsson | GAFFA

Vet du vad apofeni betyder? Det är våra hjärnors förmåga att fylla i mellanrum i de intryck som når våra sinnen. Apofeni får oss att se mönster och sammanhang som i större eller mindre utsträckning inte existerar. Red Hot Chili Peppers har apofenin att tacka för att deras spelning på Roskildefestivalen överhuvudtaget låter acceptabel. När hela publiken sjunger i kör på hits som Californication och Can’t Stop, så låter det bra tack vare publikens energi, entusiasm och förväntningar som täcker för hålen i framträdandet.

När Red Hot Chili Peppers spelar sitt nya material ligger däremot problemen plågsamt synliga. Det allra största? Att Anthony Kiedis röst inte håller längre. Red Hot Chili Peppers melodiska sound drivs av Josh Klinghoffers gitarr och Anthony Kiedis röst. Man kan inte ha bara det ena eller det andra. Men rösten sviker när den behövs som mest och lämnar gitarren i sticket. Det saknas beröring i verserna och tyngd i refrängerna. Utan röstens tryck blir hela framträdandet besynnerligt kyligt.

Dessutom så känns bandet, som inte borde ha några som helst problem med att ta upp hela Roskildes största scen, ynkligt små där uppe. Oavsett hur mycket basisten Flea går på händerna och Anthony Kiedis dansar runt så räcker det inte till för att ta upp all plats de har till sitt förfogande. Muntert mellansnack lyser med sin frånvaro, förutom några ord från basisten Flea om att vi ska vara kärleksfulla och välkomnande mot varandra. Det känns tyvärr mest som gammal skåpmat. Sterilt och opassionerat.

I partier fungerar det som sagt ändå, och när bandet river av By The Way kan man glömma de där hålen, sjunga med i texten som alla kan och bara njuta av det som nu har blivit en del av rockhistoriens vingslag som fläktar funkigt. Det är som att hitsen mer eller mindre spelar sig själva, och i slutet av konserten så verkar alla i publiken nöjda. Mätta och belåtna, som efter en "all you can eat"-buffé. Men det räcker inte för att det ska bli bra. Spelningen blir istället en påminnelse om att ingen kan vinna i en brottningsmatch mot tiden, och Red Hot Chili Peppers verkar vara nere för räkning.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA