x
Skapar ett eget universum

Coldplay, Friends Arena

Skapar ett eget universum

Recenserad av Klara Hallerström | GAFFA

När Coldplay gör sin första Sverigespelning på flera år är det inför en publik på 55 000 personer. Bandet skippade turnén efter förra albumet Ghost Stories för att direkt gå in i studion och förbereda senaste A Head Full Of Dreams, vilket även gett namn åt den pågående världsturnén. Enligt Chris Martin har det bara gjort bandmedlemmarna än mer taggade på spelandet, en energi de kanaliserat i sin musik.

Konserten inleds med en stafettliknande video mellan redan avklarade länder från den pågående världsturnén och landar till slut i Stockholm, där Coldplay kommer ut till tonerna av A Head Full Of Dreams. Det dröjer inte länge förrän konfettin sprutar, eldkanonerna är igång och ljuseffekterna studsar mot väggarna i ett regnbågsspektra av färger. På skärmarna bakom bandet ser vi en hallucinogen avbild av bandet skimra till i en kalejdoskåpliknande inramning. Och kanske är det en förvrängd bild av verkligheten Coldplay vill skapa, under vår tid tillsammans på Friends Arena. En tid av samhörighet, avskärmad från det som pågår utanför. Chris Martins mellansnack ger stöd åt resonemanget.

Annars är det hyfsat tunt på mellansnack och det är framför allt Chris Martin som driver showen framåt. Smått tafatta och aningen anonyma är resten av bandet i kontrast till en dansande, hoppande och springande Chris Martin. Från en liten scen mitt ute i publikhavet minns Chris Martin en liten spelning i Stockholm för många år sedan. Kanske är det fortfarande de tre smånervösa bandmedlemmarna därifrån vi nu ser inför en publik på 55 000.

Londonbandets frontman är däremot svårare att se på en liten scen. Antingen har arenorna vuxit ikapp honom eller så har han hunnit med i justeringen. För Coldplay ska upplevas live inför stor publik, där musiken likt kalejdoskåpet fångar upp publikens energi. Låter den studsa mellan väggarna för att sedan åter speglas i bandet. Coldplays arenanärvaro och samspel med publiken genererar såväl värme som energi. Väl medvetna om hur beroende de båda är av varandra skapas en egen, självförsörjande, liten värld – A Sky Full Of Stars.

Något som dock tar ned konserten ett snäpp är trist nog arenan själv. Det som hade fungerat som fantastiska stötdämpare att studsa musiken mot blir istället trist ljudkvalitet och en aning skarp ton från Chris Martin i början. Något vi dock glömmer i takt med att färgerna tar över och konserten kommer igång. I entrén innan konserten delas det ut armband som under spelningens gång lyser i regnbågens alla färger, och som i takt till musiken får arenan att glittra. Ett effektivt sätt att bjuda in oss i publiken, låta oss bli en del av Coldplay. Om så bara för någon timme.

Under Fix You sitter Chris Martin på knä och sjunger publikfavoriten. För första gången hejdas ljusshowen och jag hinner verkligen tänka på vad jag hör. I slutet av låten ser vi en tjej på storbildskärmen se sig själv stilla gråta. Coldplays färgsprakande konsert är på samma gång A Hymn For The Weekend som en glimt av en annan, lite färggladare, värld.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA