x
Skogig elektropop med trumkaskader

Aurora , Way Out West

Skogig elektropop med trumkaskader

Recenserad av Emil Viksell | GAFFA

Linnétältet är smockfullt. Om publiken är där för att komma undan regnet eller för att se den 20-åriga norskan Aurora Aksnes är oklart. Kanske är det lite av både och.

Omtwittrad av en av poppens största (Katy Perry) och med två ”trendande” covers i bagaget, Oasis Half The World Away och David Bowies Life On mars, samt ett hyllat debutalbum, är Aurora i ropet. Onekligen. Hon kommer ut klädd som Anne på Grönkulla och blåser igång en elektronisk melodram. En melodram impregnerad i en tung känsla av skog och mark, fjordar och fjäll, ja, sånt där som vi skandinaver gillar att stoltsera med.

Det har droppats begrepp som ”mörk” och dylika synonymer i snacket kring henne. Och visst har hon ett framträdande ”naturmörkt” drag över sig. Ibland känns det som man befinner sig i en dunkel och öde urskog. Men särskilt kolsvart blir det aldrig. Musiken är elektropoppig och när det regnar trumkaskader känns det varken särskilt mörkt, eller ”gotiskt” för den delen – som det också har talats om.

Det är också då hon är som bäst. När hon dammar på med trummorna och låter hennes dramatiska sida explodera i popbombasm. Så som Bat For Lashes gör med jämna mellanrum. Och hennes sånglikheter med Dolores O’Riordan från The Cranberries är mer än välkomna. Men ibland faller hon in i samma lunksound som Regina Spektor och emellanåt är det inget annat än rätt livlös, snöig och norsk elektropop.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA