x
Crystal Castles: Amnesty (I)

Crystal Castles
Amnesty (I)

Makalös uppvisning i 10-talsrave

GAFFA

Album / Fiction
Utgivning D. 2016.08.19
Recenserad av
Alex Pettersson

Att byta vokalist är och förblir en av de största utmaningar ett redan etablerat band kan ställas inför. När den ikoniska Alice Glass, efter meningsskiljaktigheter med bandets andra medlem Ethan Kath, lämnade Crystal Castles var det nog många som trodde att vi hade hört det sista från denna kanadensiska käftsmäll. Ganska snart utannonserades det dock att Kath hittat en ny sångerska och ängsligheten började genast att sprida sig.

Även om Glass besatt en sällan skådad portion attityd så var ändå rösteffekterna det mest symptomatiska för bandets sound. När nu mikrofonen lämnats över till den nya förmågan Edith Frances är det faktiskt så att öronen inte reagerar överdrivet annorlunda. Jag skulle alltså ljuga om jag påstod att egensinniga Crystal Castles på sin fjärde skiva Amnesty (I) låter som ett helt annat band. Däremot låter det råare och mer utsvävat än någonsin. De distade synthmattorna får en nästan att tro att playknappen förflyttat en ner till någon av helvetets allra varmaste platser; om du någonsin funderat på hur det skulle kännas att simma i lava så kan säkerligen Amnesty (I) ge en fingervisning. När exempelvis skivans andra spår Fleece brakar loss med sina tinnitussuktande synthar måste jag faktiskt erkänna att jag blir en smula rädd.

Även om det låter hårdare, argare och förmodligen mindre välkomnande än någonsin så finns de melodiska stunderna av magi fortfarande kvar och bistår skivan med nödvändiga andningspauser. Slutresultatet blir det förmodligen bästa vi kommer att få höra i år.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA