x
The Veils: Total Depravity

The Veils
Total Depravity

Utlovar total misär och undergång – inledningen chockar

GAFFA

Album / Nettwerk
Utgivning D. 2016.08.26
Recenserad av
Simon Lundberg

Chocken är total. Inledningen av The Veils femte fullängdare inleds i Axolotl med ett hiphop-beat producerat av smått legendariske El-P. Det fungerar sådär. Bandet som är kända för det morbida mörka och spröd pop.

De har visserligen kallats för ett av världens mest underskattade band, även om David Lynch råkar vara ett stort fan. Fortsättningsvis känner man igen sig mer. Det är mörka texter om exorcism, ond bråd död och moralkollaps. Albumet växer från spår två och bara växer. Det är riktigt snyggt med en aura av gothpop, hårda beats och plinkande gitarrer.

För ett album som kallar sig för "total misär" så saknas ljudet av domedagen. Det är snarare lite för glittrigt stundvis. I det hiphopinfluerade kommer mörkret fram på ett annat sätt. Ett oväntat sätt.

Sen är det svårt att hata på utsökta countryballaden Iodine & Iron och avslutande titelspåret Total Depravity som med sin trummaskin tillsammans med sångaren Finn Andews desperata klagosång ger känslan av en liten minimisär. Det hela mättar dock inte hungern på fördärvet.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA