x
Kitok: #Darkwebdetox

Kitok
#Darkwebdetox

Så fruktansvärt fel att det bara blir rätt

GAFFA

Album / Universal
Utgivning D. 2016.11.04
Recenserad av
Simon Lundberg

"OCD och panikångest är ingenting jag önskar ens min värsta fiende". Så lyder en del av det brev som Kitok skrev när han ställde in spelningar förra hösten. Den kampen visar nu upp sitt mörka anlete på Kitoks andra fullängdare. Det är så satans befriande att lyssna på det ärliga och det råa som går som en röd tråd genom albumet.

Samtidigt så får man insikten av att karln är fullständigt galen. Det är som att Markoolio och Eminem fått ett argt, skrattande och envist barn. Humor och allvar blandas helt vilt. Stundtals är det musikaliskt verkligen inte högre nivå än en after ski som fick fem avbokningar och fick ta sjätte alternativet. Ärligt talat så gör det albumet faktiskt rättvisa. Det känns bara så rätt på ett sätt som bara funkar i det här sammanhanget.

Med en något feminin stämma ackompanjerad av discohiphop känns Kitoks rap befriande och ärlig. Att inte fokusera på Stockholm och prata om sitt samiska ursprung är en fullpott. När Kitok pratar om sitt alter ego – Jokkmokks-Jocke 2.0 – är det på gränsen på att gå för långt. Dunkel Ung Same levererar ändå någonting som är så fel. Och ännu en gång så funkar det bara här. 

Ibland blir det lite väl Limp Bizkit och Linkin Park som i medelmåttiga Mattias Alkberg-samarbetet Norra Norrland. Däremot är låten Hundra en hitvarning. 


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA