x
The Rolling Stones: Blue & Lonesome

The Rolling Stones
Blue & Lonesome

Det piggaste, roligaste och stökigaste bandet spelat in på väldigt länge

GAFFA

Album / Polydor
Utgivning D. 2016.12.01
Recenserad av
Mathias Skeppstedt

Det tog elva år, vilket också är det längsta det någonsin tagit för bandet, och allt de lyckades skrapa ihop var ett cover-album. Men men tanke på hur de senaste skivorna låtit och hur trötta bandet verkar vara så var det nog tur det. Det verkar också som att gamla bluescovers var precis vad gubbarna behövde för Blue & Lonesome är det piggaste, roligaste och stökigaste bandet spelat in på mycket, mycket länge.

Inspelat i stort sett live under tre dagar som uppvärmning för den nyskrivna skivan som ska släppas senare, spelade gruppen in tolv gamla bluesklassiker som de växte upp med. Det märks att bandet är väldigt bekvämt med materialet för det finns inget tvunget eller avvaktande med deras versioner. Det är stökigt, slamrigt och svänger underbart. Men framför allt så sjunger Mick Jagger bättre än han gjort på länge och han får äntligen släppa loss på munspel där frontmannen är väldigt underskattad.

Produktionen är precis så där lös och ledig som man alltid vill att bandet ska vara och det ligger som en hinna av distortion över allting inkluderat Mick Jaggers sång, vilket gör att det låter som att bandet helt enkelt spelade in på högre volym än mikrofonerna klarade av.

Men vad som ändå känns bäst är att Rolling Stones inte valde uttjatade och sönderspelade låtar utan rotade lite djupare i skivbackarna och bjuder på spår från Little Walter, Lightnin Slim, Howlin Wolf och Jimmy Reed med flera.

Tänker Rolling Stones fortsätta att vara så här inspirerade och roliga så tycker jag de kan strunta i att skriva nya låtar och fortsätta som ett bluesband.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA