x
 Inga krusiduller, inget onödigt extranummer, inget snack, ingen kommunikation

The Radio Dept., Pustervik, Göteborg

Inga krusiduller, inget onödigt extranummer, inget snack, ingen kommunikation

Recenserad av Daniel Horn | GAFFA

”Vi längtar mest efter att få komma ut och spela”, är det inte ovanligt att höra artister säga i intervjuer. Det är svårt att tänka sig att det är så snacket går i The Radio Dept. För på scen har de aldrig känt sig särskilt hemma. Ända sedan jag såg dem för första gången i Teaterladan på Hultsfred för tio år sedan har live-framträdanden känts som en obekväm affär. Då smattrade regnet över den gamla träbyggnaden och Johan Duncanson konstaterade från scen att det var kul att så många kommit dit för att söka skydd. Fortsatte med att ursäkta sig för Elin Almereds frånvaro och framförde indie-anthemet Strange Things Will Happen.

Mycket har hänt sedan dess och att bandet skulle framföra just den låten ikväll framstår som omöjligt. Nostalgi är inte en av The Radio Depts förtjänster. Bakom bandet blixtrar strobbarna och led-paneler pulserar fram och tillbaka i RGB-skalan. Swedish Guns kalla, hårda synthar fyller lokalen. En välkommen inramning som på ett naturligt sätt för dem längre bort från det efemära indie-skimmer som så länge flåsat dem i nacken.

Duncanson sjunger i otakt, ett backtrack spelas upp för snabbt, en låt får tas om. Martin Carlberg böjer ned huvudet och skrattar gott åt det egna fumlet. Tillfälle uppstår att fundera kring vad exakt som utgör en ”bra konsert”. Är det ljuset, ljudet? Bandets engagemang? Närvaron på scen? Låtmaterialet? Svaret är förstås individuellt. För egen del räcker det med att ett favoritband ställer sig på scen, spelar sina bästa låtar och går därifrån efter max en timma. Gärna ett stroboskop eller två.

The Radio Dept. gör just stå. Inga krusiduller, inget onödigt extranummer, inget snack, ingen kommunikation. Vi får höra landets bästa berättelser om vänskap och kärlek (The One, On Your Side), samhällets förfall (A New Improved Hypocrisy, Swedish Guns) och vikten av att glömma (Teach Me To Forget). Det räcker bra så.


Nyheter, artiklar och recensioner från GAFFA